Fru talman! Det är en ära att få inleda debatten om Norden och Arktis. Det nordiska samarbetet har alltid varit viktigt, men i den tid vi nu befinner oss i är det viktigare än någonsin.
Den nordiska familjen hör till de äldsta och mest omfattande regionala samarbetena i världen. Vi i Norden har mycket gemensamt, till exempel gemensamma värderingar, ett samhälle som är jämställt, utbyggda välfärdssystem och starka socialförsäkringssystem. Inte minst har vi i Norden det som många kallar Nordens guld, tilliten till varandra, som en grundpelare i det nordiska samarbetet.
Vi samlas här i en tid av djupa globala omställningar. Demokratin ifrågasätts. Klimatet förändras i allt snabbare takt. De säkerhetspolitiska spänningarna ökar i vårt närområde och bortom det. I den verklighet som vi lever i är det nordiska samarbetet inte bara önskvärt utan också nödvändigt.
Sedan bildandet av Nordiska rådet 1952 och Nordiska ministerrådet 1971 har vi byggt upp en samarbetsmodell som grundar sig på gemensamma värderingar som demokrati, jämlikhet, mänskliga rättigheter och tillit mellan medborgare och institutioner. Det nordiska samarbetet hör som sagt till de äldsta och mest omfattande samarbetena i världen. Det är viktigt att vi fördjupar det här samarbetet, inte minst med tanke på hur omvärlden ser ut. Det är viktigt att vi arbetar strategiskt, tänker långsiktigt och är konkreta.
Fru talman! Säkerhetsläget i Norden och Östersjöområdet är i dag det mest instabila på decennier. Rysslands invasion av Ukraina har ritat om kartan både säkerhetsmässigt och moraliskt. Som svar har Finland och Sverige valt att fullt ut integreras i Nato, vilket i sin tur har öppnat för ett ännu tätare försvarssamarbete inom Norden.
Vi måste nu bygga upp vår gemensamma försvarsförmåga, stärka civil beredskap och samordna vår säkerhetspolitik. Genom Nordefco, genom bilaterala avtal och inom ramen för Nato behöver vi samverka om övningar, cybersäkerhet, underrättelsearbete och totalförsvar.
Nordiska rådet har också arbetat fram och beslutat om en rekommendation att inrätta en nordisk försvarskommission. Rekommendationen är skickad till Nordiska ministerrådet. Frågan är dock om det är rimligt att begränsa ett sådant samarbete till bara de nordiska länderna. Det finns ju andra likasinnade länder runt Östersjön som vi också behöver ett utökat samarbete med. Det är inte längre tillräckligt att tänka nationellt. Vi måste tänka nordiskt men också inkludera andra allierade och närliggande länder.
Säkerhet är inte bara militär. Det handlar också om försörjningskedjor, energisystem, social sammanhållning och demokratiskt motståndskraftiga samhällen. Det väletablerade nordiska samarbetet i både Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet är en styrka. Vi har etablerade kanaler för kommunikation och samarbete, vilket är en tillgång i dessa oroliga tider.
Fru talman! Klimatutmaningen är vår tids ödesfråga. Norden har potential att vara en global ledare i den gröna omställningen. Våra länder har redan visat vägen genom fossilfri elproduktion, cirkulär ekonomi och innovation inom grön teknik.
En svensk prioritering på miljö- och klimatområdet är att de nordiska länderna fortsatt ska vara en stark och tydlig röst för att främja effektiva lösningar i internationella miljö- och klimatförhandlingar. Sverige har prioriterat att lyfta fram näringslivets roll i klimatanpassningsarbetet och omställningen till en fossilfri transportsektor.
Vi behöver stärka det nordiska samarbetet också för att förebygga och bekämpa spridning av invasiva främmande arter, förhindra avfallsbrottslighet och begränsa spridningen av inte minst PFAS. Utsläpp och miljöproblem vet inga gränser. Att samarbeta för att hitta lösningar är den enda möjligheten att klara av de utmaningar vi står inför.
Fru talman! Inom det nordiska samarbetet har Arktis fått en långt mer framträdande roll. Klimatförändringarna slår snabbast och hårdast här, med smältande isar, förändrade ekosystem och ökade geopolitiska intressen. Arktis är inte längre en isolerad periferi. Det är en strategisk region där miljö, säkerhet, ekonomi och urfolksrättigheter möts. Det är också en region där flera av våra länder har direkt ansvar. Jag talar här om Norge, Sverige, Finland, Island och Danmark, genom Grönland och Färöarna.
Att Arktis är strategiskt viktigt är tydligt i den internationella debatten – nu mer än någonsin. Trumpadministrationens agerande när det gäller Grönland kan, även om det är märkligt, ses som ett tydligt exempel på Arktis strategiska betydelse. Nordiska rådet har tydligt markerat mot USA:s och Trumps märkliga agerande mot Grönland. Det är grönlänningarna som ska bestämma om Grönlands framtid.
Vi måste värna Arktis som ett fredligt samarbetsområde. Det innebär att stå upp för internationell rätt, att säkerställa urfolks inflytande och att slå vakt om miljön. Det innebär också att aktivt delta i dialoger om säkerhetspolitik och geopolitik i regionen, särskilt i en tid när Ryssland militariserar sina norra gränser och intresset från globala stormakter ökar.
Fru talman! Låt oss inte glömma de mjuka värdena. Språk, kultur och utbildning har alltid varit bärande pelare i vårt nordiska samarbete. I en tid av ökad polarisering och social fragmentering behöver vi satsa ännu mer på det som binder oss samman. Ungdomens nordiska råd och våra nordiska priser är viktiga delar i vårt nordiska samarbete. Ungdomar från hela Norden får till exempel en chans att mötas på sommarläger på Utøya varje år, och de nordiska priserna uppmärksammar bland annat nordiska författare och filmmakare. Ungdomens nordiska råd och de nordiska priserna stärker och bygger den framtida nordiska identiteten samt fördjupar den folkliga förankringen i vårt samarbete.
Fru talman! Det nordiska samarbetet är inte ett nostalgiskt projekt, utan det är ett strategiskt redskap för att möta framtiden. Det är ett ansvar, ett löfte och en möjlighet. Vi har en skyldighet att utveckla det, inte minst för nästa generation. Ett starkare Norden är ett säkrare Norden. Ett integrerat Norden är ett mer hållbart Norden. Ett mer närvarande Norden i Arktis, i Europa och i världen är ett viktigare Norden.
Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.
(Applåder)
I detta anförande instämde Ann-Sofie Alm (M).