Herr talman! I ett grönt och hållbart samhälle är jordbruket centralt. Det svenska jordbruket har alltid varit en viktig del av den svenska självbilden likaväl som en viktig faktor i samhällsutvecklingen. Bra skördeår har historiskt gett ett välmående samhälle. Så kan det bli igen, och så behöver det vara, genom att vi tryggar vår tillgång till livsmedel som produceras nära, hållbart och ekologiskt. Det ingår i en grön omställning som skapar arbeten i hela landet.

Sverige behöver höja ambitionen för sin självförsörjningsgrad från 50 procent till 80 procent samt införa beredskapslager för livsmedel.

För oss i Vänsterpartiet är det även viktigt med ett starkare ekologiskt jordbruk. Det har flera fördelar, då kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel inte behöver användas. Det är bra för miljön och även bra ur ett beredskapsperspektiv.

Vi vill ge stöd för omställningen från konventionellt jordbruk till ekologiskt. Det ger oss en starkare biologisk mångfald likaväl som en stärkt djurvälfärd. Stödet vi vill se riktar sig såväl till omställningen som till produktionen. Vi vill också se en ökning av anslaget för stöd till betesmarker.

Herr talman! Det behövs ett starkt jordbruk om vi ska klara livsmedelsförsörjningen, likaväl som det behövs ett starkt jordbruk inom naturens ramar för att vi ska klara klimatomställningen. Att prata om jordbrukets utmaningar är inte att vara kritisk mot jordbrukandet som sådant, tvärtom. Det är dock de facto så att dagens jordbruk ger stora klimatutsläpp, och det driver på klimatförändringen. Detta behöver vi göra någonting åt tillsammans. Om vi inte tar tag i de problem som finns kopplade mellan jordbruk, klimat och biologisk mångfald kommer vi att göra oss själva en otjänst nu och i framtiden.

Herr talman! Kemisk bekämpning är fortfarande den vanligaste bekämpningsmetoden mot oönskade växter och djur inom jordbruket. Kemikalier från bekämpningen ger negativa effekter för den biologiska mångfalden och kan på både kort och lång sikt påverka människors hälsa. En rik biologisk mångfald är nödvändig för vår matförsörjning och bidrar bland annat till pollinering och bekämpning av skadegörare.

Användningen av kemiska bekämpningsmedel är fortfarande för hög i det konventionella jordbruket i Sverige. I det ekologiska jordbruket är dock väldigt få bekämpningsmedel tillåtna. Jag ska ge ett exempel: För varje ton skördad ekologisk potatis besparas naturen 50 liter bekämpningsmedel.

Herr talman! Klimatförändringen leder till förändrad nederbörd och ökad frekvens av extremväder. Risken för skyfall ökar, samtidigt som längre perioder av torka blir allt vanligare. Detta kommer att ställa andra krav än tidigare på jordbrukets vattenhantering, som diken, dränering, invallningar och bevattningssystem, och även i förhållande till grundvatten, naturliga vattendrag, småvatten och våtmarker. Här behövs det ett stärkt stöd till jordbrukets vattenhantering.

Herr talman! Vi i Vänsterpartiet anser att det behövs stärkt offentligt stöd för att främja produktion och förädling av växtbaserade livsmedel. Det kan handla om utveckling av nya livsmedel eller nya odlingsmetoder. Vi vet att en mångfald av grödor minskar risker och jordbrukets sårbarhet.

Herr talman! I dag täcker betesmarksersättningen endast en del av de merkostnader som det innebär för en lantbrukare att ha betesmark i hävd. Samtidigt fortsätter betesmarker att växa igen. Det är en stor förlust för den biologiska mångfalden och för en levande landsbygd, och det försämrar Sveriges livsmedelsproduktion.

Vi i Vänsterpartiet anser att ersättningsnivån bör utökas så att full kostnadstäckning kan ges till lantbrukare. Detta är viktigt, inte minst då det svenska beteskravet i dag är under hot från delar av näringen och från flera politiska partier. Vi tycker inte att en försämrad djurvälfärd är en lämplig väg för att stärka det svenska jordbruket och vill därför även behålla kornas betesrätt.

Herr talman! För att stimulera att fler yngre tar över mindre och medelstora lantbruk, inom både odling och djurhållning, i stället för att dessa blir uppköpta av större lantbruk anser vi att det krävs åtgärder.

LRF Ungdomens föredömliga rapport Många vill – men få kan lyfter såväl lägesanalys som förslag på åtgärder. I rapporten konstateras att 90 000 gårdar har avvecklats i Sverige de senaste 30 åren och att självförsörjningsgraden har sjunkit från 75 procent till 50 procent. Marken fortsätter att brukas, men av allt färre och betydligt större gårdar. Knappt 2 000 företag står i dag för hälften av det svenska jordbrukets totala produktionsvärde.

Vi i Vänsterpartiet anser att flera av förslagen i rapporten borde förverkligas.

Många äldre lantbrukare som står inför ett skifte har under lång tid drivit sitt lantbruk utan lönsamhet. För att en yngre person ska kunna köpa eller ta över ett sådant lantbruk krävs förutom köpeskillingen även pengar till investeringar för att kunna få lönsamhet i verksamheten. I flera länder inom EU kan Europeiska investeringsbanken ge lånegarantier för hälften av lånet. Genom detta blir bankernas säkerhet större. Här i Sverige finns tyvärr inte ett sådant system.

Vi i Vänsterpartiet anser i likhet med LRF Ungdomen att det finns starka skäl att verka för att ett sådant system införs även i Sverige för att stärka unga människors möjligheter till kapitalanskaffning för att köpa eller ta över små eller medelstora lantbruk.

Herr talman! Ett annat bra förslag från LRF Ungdomen är att utreda hur ett etableringslån för unga människor kan utformas. I likhet med CSN-lånet skulle det ha en subventionerad lånedel och en bidragsdel, med större möjlighet att låna större summor till förmånliga villkor. Jag yrkar bifall till reservation nummer 18, som handlar om just detta.

Enligt LRF Ungdomens undersökning köps i dag i många fall mindre gårdar upp av äldre lantbrukare som är mer kapitalstarka. Det leder till en större koncentration av markägandet och försvårar för unga människor att starta mindre lantbruk. Det här behöver vi ändra på, helt enkelt.

(Applåder)