Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Socialdemokraternas reservation nummer 30.

I det betänkande som vi debatterar i dag behandlar vi både jordbrukspolitiken och propositionen En utvidgad insamling och utlämning av djurhälsodata. Djursjukdata är en viktig informationskälla för att kunna bidra i arbetet med djurhälsa och även antibiotikaresistens.

Vi socialdemokrater vill se ett fossilfritt och konkurrenskraftigt jordbruk, och vi vill se både det konventionella och det ekologiska lantbruket öka i hela landet. Det är en jordbrukspolitik för fler gröna jobb, ökad livsmedelsproduktion och höjda ambitioner inom miljö- och klimatområdet.

Herr talman! De senaste veckorna har våra flöden i sociala medier fyllts av bilder från kosläpp runt om i hela landet. Det är glada kor som fulla av vårkänslor springer ut på grönbete. Kosläppen har blivit en kär tradition, där vi får komma ut till gårdarna, möta djuren och lära känna en liten bit av det lantbruk som bär upp vårt samhälle.

Glada kor på grönbete ute i friska luften är något som svenska folket vill se, och därför var det glädjande att Socialdemokraternas reservation om att bevara beteskravet röstades igenom här i kammaren för två månader sedan.

Djur på bete är inte bara en vacker bild i vårt landskap. Det är också en påminnelse om det hårda, livsviktiga arbete som pågår varje dag, året runt, i jordbruket. Från tidiga morgnar till sena kvällar producerar svenska bönder mat av hög kvalitet, med höga krav på djurvälfärd, miljö och livsmedelssäkerhet.

Men svenskt jordbruk är så mycket mer än mat på våra tallrikar. Det är grunden för vår försörjningsförmåga, för biologisk mångfald och för levande landsbygder i hela landet. Det är därför vi socialdemokrater tydligt säger att vi måste investera i ett fossilfritt och konkurrenskraftigt jordbruk som håller hela landet vid liv.

Herr talman! Efter veckor av oro över extrema torkförhållanden i stora delar av landet kom äntligen regnet som många väntat på. Det har varit väldigt torrt i både skog och mark under denna vår. Detta är något vi fått lära oss att leva med: resultatet av de klimatförändringar som blir allt tydligare i vår omvärld men också här i Sverige. Nya värmerekord slås hela tiden, och allvarlig torka i Europa gör att både jordbruket och vattenförsörjningen pressas hårt.

Klimatomställningen pågår, och jordbruket har en central roll. Det är här, på gårdarna, i stallen och på åkrarnas skiften, som framtidens hållbara samhälle byggs. Jordbrukets omställning är avgörande för vår försörjningsförmåga. Vi måste fokusera på att skapa ett jordbruk som är både hållbart, lönsamt och resilient, för att kunna försörja oss nu men också för framtida generationer.

Som socialdemokrater ser vi även stora möjligheter i användningen av biobränslen i vårt jordbruk. Det handlar inte bara om att producera förnybar energi och bränslen utan även om att säkerställa ett mer hållbart jordbruk och minska beroendet av fossila bränslen.

För oss är det självklart att jordbrukssektorn ska ges de rätta verktygen och resurserna för att ta till vara dessa möjligheter. Bioekonomin kan bidra till att stärka vår landsbygd, skapa nya arbetstillfällen och samtidigt värna klimatet. Därför ser vi det som vår uppgift att stödja denna omställning. Jordbruket ska ha verktyg för att minska sina utsläpp och bidra till klimatomställningen och inte straffas för att man gör det. Genom bioekonomi, Klimatklivet och smartare styrmedel kan vi ställa om på riktigt.

Herr talman! Vi behöver ett svenskt jordbruk som är starkt men också rättvist, där unga vill och vågar ta över. Vi vill att generationsväxlingen underlättas och att vi säkrar kompetensförsörjningen. Vi vill också se mer relevant utbildning och mer forskning och innovation som är förankrad i lantbrukarnas vardag – och som ger verkliga resultat ute på gårdsnivå.

Här handlar det också om teknik, växtförädling och modern genteknik, som kan hjälpa oss att möta både klimat- och livsmedelsutmaningar. Vi välkomnar EU-kommissionens förslag om att underlätta regler för vissa NGT-grödor. Här måste Sverige ligga i framkant – vi kan inte halka efter.

De gröna näringarna och våra lantbrukare är nödvändiga för att både klara klimatomställningen och stärka Sveriges livsmedelsförsörjning. Därför vill vi socialdemokrater också höja Norrlandsstödet med 60 miljoner, för att vi ska ha livsmedelsproduktion och beredskap i hela landet.

Vår försörjningsförmåga måste stärkas, både i fredstid och i kris. Vi behöver öka odlingen av växtbaserade proteiner, både för människors konsumtion och för användning som foder. Genom att kombinera djurhållning med odling skapas robusta och cirkulära system där svenska råvaror står i centrum.

De val vi gör spelar stor roll. När vi väljer svensk mat i butik, på restaurang och i de offentliga köken investerar vi i vår gemensamma beredskap. Därför vill vi att offentlig upphandling i större utsträckning styrs mot svenskt, hållbart och lokalt.

En annan liten fråga som dock är viktig för den biologiska mångfalden är det småskaliga fäbodbruket, som också är en del av vårt kulturarv.

Herr talman! Den gemensamma jordbrukspolitiken inom EU, som vi kallar CAP, är ett verktyg som Sverige bör använda fullt ut. I tider av oro och ökad osäkerhet i omvärlden är det viktigare än någonsin att vi skapar långsiktiga och förutsägbara villkor för jordbruket. Detta har vi möjlighet till, gemensamt och tillsammans, med stöd, struktur och riktning. Men det krävs också att vi i Sverige gör vår del. Det krävs att vi sätter jordbruket högt på den politiska dagordningen och att vi ger branschen framtidstro.

Herr talman! Vi socialdemokrater ser det svenska jordbruket som en nyckel till framtiden. Det är en sektor full av möjligheter, om vi väljer att investera, samarbeta och lita på kraften hos våra jordbrukare. Det svenska jordbruket spelar en central roll för att producera kvalitativ och näringsrik mat, men jordbruket skapar också arbetsmöjligheter och öppna, levande landskap i hela landet. Från kosläppets glädje till klimatanpassningens allvar – hela vägen bygger vi Sverige starkt tillsammans.

(Applåder)

I detta anförande instämde Joakim Järrebring och Anna-Caren Sätherberg (båda S).