Herr talman! Det verkar som att ledamoten inte hörde hela mitt anförande. Hon ägnar sig åt cherry-picking.

Jag sa inte – och jag menade framför allt inte – att det bara är de med lönsamhet som kan göra klimatanpassning. Jag säger att de som har hög lönsamhet i dag är de som har gjort mest satsningar på miljö och klimat. Det beror på att de har möjlighet att göra det. Det kostar pengar att göra detta i inledande skeden, även om dessa pengar kan komma tillbaka senare tack vare produktionsökning och så vidare, till exempel med vattendammar.

Vad gör vi? Det finns ju i dag ett stöd att söka för att bygga bevattningsdammar. En del tycker att stödet är lite för litet. Det finns även stöd att söka för förbättrad dränering. De delarna finns; det finns pengar till detta.

Det här är ju delar av klimatanpassningen. Den behöver såklart fortsätta, och det är väl här vi inte riktigt är på samma planhalva. Den här regeringen har tillsatt ett antal utredningar som nu också har tagits tillbaka, till exempel konkurrensutredningen. Där finns ett antal förslag på sådant som branschen vill se att vi genomför, men jag undrar om vi kommer att våga genomföra dem. Kommer vi att våga göra de saker som branschen vill att vi ska göra? Jag är inte säker på att det kommer att bestämmas i den här kammaren.

Vi har den utredning som Magnus Oscarsson har levererat i dag, som handlar om just myndighetsarbete. Även detta är delar som ska stärka produktionen.

Herr talman! Jag och mina kollegor hade tidigare i dag ett möte med ett antal olika branschorganisationer. Det som de hela tiden återkommer till är lönsamhet, regler och administration. Det är grunden. Det är de absolut jobbigaste anledningarna till att svenskt jordbruk inte utvecklas åt rätt håll. Det är där vi behöver lägga kraften.