Fru talman! Jag hoppas att ledamoten är ironisk när han nu uttrycker sig på det här sättet om cyklister. Jag tycker att detta är lite symtomatiskt för problemet, som jag också försökte beskriva i mitt anförande. Man har en helt annan syn på bilister jämfört med cyklister och gångtrafikanter. Jag menar att man behöver betrakta de här trafikslagen på samma sätt och se cykel som ett trafikslag i egen rätt. Att prata om cykelhjälm och reflexväst är inte oviktigt, men vi behöver se till att skydda cykel- och gångtrafikanter på samma sätt som vi skyddar bilister.

Det som hände när man införde nollvisionen var ett paradigmskifte i svensk trafiksäkerhetspolitik. Det handlade inte om att fokusera på beteendet på det sätt som ledamoten beskriver, utan det handlade om att bygga ett system som trots att människor begår misstag ska minimera skaderisken och risken för olyckor. Det var det som var det stora skiftet. Det jag hör ledamoten säga drar i en helt annan riktning än vad nollvisionen syftar till.