Protokoll 2024/25:126 Onsdagen den 4 juni

/ (forts. från § 13) Trafiksäkerhet (forts. TU14)
Anf. 130 Helena Gellerman (L)

Fru talman! I dag debatterar vi trafiksäkerhet. Trafiksäkerhet ligger mig väldigt varmt om hjärtat i och med att det var det jag jobbade med innan jag började i riksdagen.

Trafiksäkerhet är viktigt. Alla vill kunna resa säkert från hemmet till arbetet och till skolan eller när de ska träffa släkt och vänner eller är på semester. Fordonen måste vara säkra. Vägarna måste ha en bra standard. Järnvägsövergångarna måste fungera, och platser där man byter färdsätt ska vara genomtänkta för resenärerna.

Sverige har under en lång tid drivit ett framgångsrikt trafiksäkerhetsarbete och hör till de länder i världen som har lägst antal döda per invånare i trafiken. Sverige skapade nollvisionen, en vision som andra länder har tagit efter. Vi har forskat och utvecklat system för bilar när det gäller det som krävs för att ingen ska dö eller skadas allvarligt i trafiken. Det ger resultat.

Det är verkligen glädjande att vi 2024 hade det historiskt lägsta antalet dödsolyckor i vägtrafiken – 210 stycken – om man undantar 2020, då vägtrafiken minskade betydligt på grund av pandemin.

En olycka drabbar många, inte bara den skadade. Det blir särskilt tydligt när man tittar på ungdomar. Tyvärr minskar inte antalet döda bland unga och bland oskyddade trafikanter. Här måste vi göra mer. Vi behöver satsa på mer forskning om oskyddade trafikanter och om nya fordonskategorier, som elsparkcyklar, mopedbilar och också Atraktorer, eftersom de ökar i antal.

Vi behöver förstå riskerna och orsakerna till olyckorna. Ny forskning visar att olycksrisken ökar sex gånger om man kör elsparkcykel med en hand. Kör man i grupp eller använder mobilen ökar olycksrisken tre gånger. En annan intressant detalj är att en studie visar att elsparkcyklar sticker ut jämfört med alla andra fordon i ett avseende. I 20 procent av de säkerhetskritiska händelserna i studien skapade föraren medvetet en risksituation eller en krock under färden. Forskning ger viktig information när det gäller att göra rätt åtgärder.

Mopedbilar och Atraktorer har ökat ungdomars rörelsefrihet. Ungdomar sitter mer skyddade i en mopedbil eller i en Atraktor än vad de gör på en moped. Vi liberaler är positiva till ny teknik och ökad mobilitet, men det får inte leda till ökade personskador.

Den 15 juli 2020 ändrades reglerna så att hastigheten i Atraktorer kan regleras digitalt. Antalet tyngre fordon som registreras som Atraktorer har sedan dess ökat. Dessvärre har också trafikolyckorna ökat.

I dagsläget krävs tolv timmars utbildning, och körträningen kan göras på en tvåhjulig moped, fast man ska köra på fyra hjul efteråt.

Vissa regeländringar infördes den 31 augusti 2023, till exempel krav på bälte, en person per plats och vinterdäck. Men enligt VTI:s rapport i november 2023 räcker inte detta.

EU har arbetat med ett nytt körkortsdirektiv, som från början såg ut att utesluta A-traktorn som ett giltigt fordon. Här hade den gamla, S-ledda regeringen kunnat göra mer. Den här regeringen har behövt arbeta väldigt hårt sedan valet 2022 för att A-traktorer fortfarande ska kunna användas. Det arbetet har gett resultat.

Det färdigförhandlade förslaget innebär att ett nytt körkort, B1, ska gälla för A-traktor med en högsta hastighet på 45 kilometer i timmen och med en vikt på högst 2 500 kilo. Det kommer att krävas utbildning med körprov, och åldersgränsen på 15 år kvarstår. Att det finns i dag ska vi alltså tacka den här regeringen för.

Med dessa nya regler kan ungdomar få ökad frihet med förhoppningsvis höjd trafiksäkerhet. Samtidigt vill vi liberaler att de nya reglerna följs upp efter att de införts 2028, för att se om trafiksäkerheten för dessa fordon förändrats.

Fru talman! Studier visar att de viktigaste orsakerna till trafikolyckor är för hög hastighet, alkohol och andra droger samt trötthet och annan ouppmärksamhet. Den mänskliga faktorn ligger bakom 90 procent av trafikolyckorna. Vad kan vi göra åt det?

I fråga om trötthet och ouppmärksamhet är det främst teknikutveckling av våra fordon och information till förarna som kan ge resultat.

Vad gäller hastigheten kan vi politiker göra mer. Vi vet alla att konsekvenserna av en olycka förvärras i takt med högre hastighet. Även växthusgasutsläpp och buller har koppling till hastigheten. Utöver personligt lidande försämras miljön, och samhällets kostnader ökar.

Fru talman! Uppföljning och kontroll på väg spelar en viktig roll för regelefterlevnaden. Liberalerna vill se fler trafikpoliser dedikerade till det viktiga trafikkontrollarbetet på väg. Det behövs betydligt fler kontroller av fordon och av att reglerna för hastighet, användning av alkohol och kör och vilotider respekteras. Här är arbetet med alkobommar i våra hamnar en viktig pusselbit.

På svenska vägar finns dessutom många fordon, inte minst utländska, som inte skulle gå igenom en kontrollbesiktning och som utgör en trafikfara. Trafiksäkerheten på våra vägar skulle förbättras avsevärt med fler kontroller på väg.

För att få säkrare vägar vill vi liberaler att man i offentlig upphandling av transporttjänster ska ställa krav på att leverantörernas fordon ska hålla hastigheten. Det kan få en dämpande effekt på medelhastigheten på våra vägar och leda till radikalt minskade utsläpp.

Hastigheten är också kopplad till vägens utformning och tillstånd. På grund av för lite pengar till underhåll har Trafikverket sänkt hastigheten på vissa vägavsnitt runt om i landet eftersom de inte har en godtagbar standard. Så kan vi inte fortsätta. Vi måste ha en sådan vägstandard att människor kan ta sig till jobbet säkert och på en rimlig tid. Trafiksäkerheten ska inte bero på var man bor.

Liberalerna satsar nu tillsammans med våra samarbetspartier mer pengar än någonsin på underhåll av vägarna, inte minst på landsbygden där de flesta hastighetssänkningarna gjorts. I och med beslutet i riksdagen om infrastrukturpropositionen kommer vi att kunna åtgärda 100 procent av det eftersatta underhållet på våra vägar.

Om vi verkligen ska komma åt den mänskliga faktorn, som ligger bakom 90 procent av olyckorna, behöver vi byta ut den mänskliga föraren mot självkörande fordon. Syftet med dessa fordon var från början att lösa trafiksäkerheten. Det är först därefter man har sett att man kan få andra samhällsnyttor med dessa fordon.

Vi liberaler är teknikoptimister. Utvecklingen går framåt. Steg för steg införs aktiva säkerhetssystem i våra fordon. Helt självkörande bilar ligger dock fortfarande en bit framåt i tiden. Därför måste vi fortsätta ta bort hinder för att testa tekniken i verklig miljö.

Liberalerna tror som sagt på teknikens möjligheter när det gäller ökad trafiksäkerhet. Att fler bilar är uppkopplade och kan dela sin trafiksäkerhetsdata för att till exempel identifiera isfläckar eller andra bilar vid skymd sikt är en fördel. Det finns länder i Europa som tar sin väderdata helt från uppkopplade bilar i stället för väderstationer. Potentialen i informationen som finns i dagens bilar skulle kunna utnyttjas betydligt bättre. Regler som hindrar utvecklingen behöver ses över.

En viktig del i trafiksäkerhetsarbetet är tillgången till gedigen körutbildning. Vi behöver komma åt de illegala körskolorna och förbättra andelen som klarar teori- och körprov första gången. Annars riskerar vi att om fem–tio år få ökat antal olyckor på vägarna på grund av sämre utbildade förare.

Fru talman! Vi kan alla drabbas av sjukdomar som kan påverka vår körförmåga och ge upphov till indraget körkort. Därför är det viktigt att det finns ett enhetligt sätt att testa om en sjukdom eller nedsatt syn verkligen påverkar själva körförmågan. Liberalerna vill att man ser över att trafikmedicinska bedömningar görs på samma sätt i hela landet. Det är också viktigt att bedömningarna görs på ett rättssäkert sätt med tillförlitliga metoder. Det är ett ämne som varit aktuellt under våren vad gäller tester av långvarig hög alkoholförtäring.

Fru talman! Slutligen vill jag ta upp det tillkännagivande som Liberalerna tog initiativ till för fyra år sedan. Det gäller personer som testar synen och som visar sig har defekter på synen. Deras körkort återkallas direkt, utan test. De får inte en ärlig chans att visa om körförmågan påverkas av synfelet. Det är inte rimligt. Det berör 1 000 personer per år. Forskning visar att hälften hade kunnat ha kvar körkortet. Det är därför med glädje jag kan konstatera att Transportstyrelsens översyn lett till att nya regler om lättare krav vid synfältsundersökningar infördes den 1 februari 2025.

Transportstyrelsen har också fått ett regeringsuppdrag för att utreda förutsättningarna för körprov i trafik och bedömning av om undantag kan ges för konstaterat synfältsbortfall om det inte påverkar körförmågan. Uppdraget ska redovisas den 15 juni 2025. Det var synd att det inte kom före den här debatten.

Fru talman! Avslutningsvis: Trafiksäkerhet är ett område där Sverige har all anledning att vara stolta. Samtidigt återstår mycket arbete för att vi ska nå nollvisionen.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på alla motioner.