Fru talman! Betänkandet om trafiksäkerhet behandlar en rad viktiga frågor. Jag vill i dag lyfta fram några särskilt prioriterade områden där utvecklingen enligt min uppfattning går åt fel håll eller kanske inte tillräckligt snabbt framåt. Här har regeringen ett tydligt ansvar att agera.
Vi i Socialdemokraterna står bakom samtliga våra reservationer i betänkandet, men vi yrkar bifall endast till reservation 1 under punkt 1 om nollvisionen och reservation 6 under punkt 4 om insatser mot alkohol och droger i trafiken.
Fru talman! En säker trafikmiljö är en gemensam angelägenhet. Regering och riksdag har ett särskilt och stort ansvar, men också andra myndigheter, organisationer och vi som enskilda trafikanter och invånare spelar en avgörande roll.
Sverige är nationellt erkänt som ett föregångsland inom trafiksäkerhet. Vi har EU:s lägsta trafikdödlighet. Nollvisionen har bidragit till det, och den har inspirerat världen.
Det systematiska och förebyggande arbetet har varit avgörande, med säkrare fordon, bättre vägar, trafiksäkerhetskameror och utbildning. Trafikverket har sedan 2019 samordnat ett omfattande arbete genom aktionsplanen för säker vägtrafik. Mellan 2022 och 2025 omfattar den 250 åtgärder där frågor som rätt hastighet och nykter trafik är några delområden.
Men, fru talman, trots allt detta goda arbete är det inte tillräckligt. Etappmålen för 2030 är i fara. Den tidigare, socialdemokratiskt ledda regeringen beslutade 2020 om ett nytt etappmål: att halvera antalet omkomna i alla trafikslag fram till 2030 samt att minska antalet allvarligt skadade med minst 25 procent. För vägtrafiken innebär det att antalet omkomna inte får överstiga 133 personer år 2030, som jag sa tidigare, men under 2024 omkom 210 personer, enligt Trafikverkets egen statistik. Det visar att vi har en bit kvar att gå.
Transportstyrelsens uppföljning visar dessutom att nuvarande utvecklingstakt inte räcker. Fler måste göra mer om vi ska nå målen. Det behövs ett politiskt ledarskap som prioriterar trafiksäkerheten. Trafiken skadar inte bara människor i form av olyckor, utan den orsakar också död och sjukdom genom partiklar, buller och utsläpp. IVL Svenska Miljöinstitutet har visat att närmare 7 000 personer i Sverige dör i förtid varje år till följd av dålig luftkvalitet. Det är många fler än som dör i själva trafiken.
Transportsektorn står för nära en tredjedel av Sveriges utsläpp, och 2024 ökade utsläppen från vägtrafiken med hela 18 procent, enligt Trafikverkets redovisning. Därför menar vi socialdemokrater att nollvisionen behöver utvecklas. Vi vill se ett ambitiöst mål för att även minska antalet som dödas av trafiken, inte bara i trafiken.
Säkerheten för dem som arbetar vid vägarna förtjänar mer uppmärksamhet. En undersökning från 2024 från fackförbundet Seko visar att hela 89 procent av de medlemmar som svarat på enkäten – närmare 1 000 medlemmar – känner oro för sin egen säkerhet när de arbetar på eller vid väg. Det är helt oacceptabelt. Det är alldeles för många bilförare som kör för fort, som är vårdslösa och som inte tar nödvändig hänsyn.
Regeringen måste ta detta på största allvar. De som möjliggör vår tillgång till fungerande vägar och infrastruktur ska kunna känna sig trygga på jobbet. De ska kunna komma hem efter jobbet. Handlingsplanen för ökad säkerhet måste genomföras och utvecklas. Regeringen behöver därför överväga skärpta straff, ökad bevakning och fler inspektioner av Arbetsmiljöverket.
Fru talman! Att minska rattfylleri är en av de mest effektiva åtgärderna för att rädda liv. Vi behöver därför ge polisen bättre verktyg för att upptäcka drogpåverkade förare, precis som de redan har i dag vid alkoholpåverkan. Därför är det positivt att försöksverksamheten med rutinmässiga ögonundersökningar har införts. Fler kontroller ska kunna genomföras även utan konkret misstanke om brott, på samma sätt som för utandningsprov för alkohol. Det handlar om trygghet, förebyggande arbete och trafiksäkerhet.
Fru talman! Jag har lyft upp detta förut, men jag tycker att det förtjänar att sägas igen: Trafiksäkerhet är också en jämställdhetsfråga. I budgetpropositionen för 2025 konstaterar regeringen att kvinnor upplever transportsystemet som mer otryggt än män. Män är samtidigt kraftigt överrepresenterade både bland förare som kör onyktra och bland dem som omkommer i trafiken.
Trafikverket har sedan 2022 haft ett uppdrag att jämställdhetsintegrera trafiksäkerhetsarbetet. Det är viktigt att detta perspektiv blir en självklar del i all långsiktig planering av transportinfrastrukturen, även efter det att uppdraget avslutas 2025.
Ett konkret exempel är krocksäkerheten. År 2023 presenterades världens första krockdocka som representerar kvinnlig anatomi, framtagen under ledning av professor Astrid Linder vid VTI. Det är ett stort steg, men det är inte rimligt att bilsäkerhet i decennier har utgått från att alla förare är män. Vi vill att regeringen genom Transportstyrelsen ska driva på för att ändra reglerna inom FN:s ekonomiska kommission för Europa så att både manliga och kvinnliga krockdockor används i tester. Eller som professor Astrid Linder själv uttrycker det: Det är svårt att säga hur lång tid det tar, men det är ett betydligt mindre steg än att ge kvinnor rösträtt.
Fru talman! Arbetet för trafiksäkerhet måste intensifieras. Regeringen måste ta ett större ansvar, ge tydligare prioriteringar och säkra att vi har rätt verktyg, rätt lagstiftning och rätt målbild. Det handlar om människors liv.
(Applåder)