Fru talman! Under många år har Sverige varit utsatt för regelrätta plundringar, utförda av internationella stöldligor – stöldligor som har kommit hit för att begå allehanda brott: bostadsinbrott, butiksstölder, fordons- och bilstölder, stölder av båtmotorer, stölder från jordbruk och stölder från byggarbetsplatser.

Egendom för flera miljarder kronor har årligen förts ut ur landet. Till kostnaderna måste också adderas de ökade resurser som företag och privatpersoner tvingas lägga på bevakning.

En rapport från polisen med namnet Internationella brottsnätverk inom organiserad tillgreppsbrottslighet visar att de internationella brottsnätverken dessvärre är väl förankrade i Sverige. En stor del av brottsvinsterna återinvesteras i nya brott och bidrar till upprätthållandet av parallellsamhällen. Orsaken till att Sverige länge har betraktats som smörgåsbord för kriminella har varit uppenbar: låg upptäcktsrisk i kombination med låga straff.

Tidöregeringen fick väljarnas förtroende tack vare sin beslutsamhet när det gäller att få bukt med kriminaliteten. Propositionen Skarpa åtgärder mot utförsel av stöldgods är ännu ett steg i rätt riktning. Den motarbetar stöldligorna genom att kraftigt begränsa deras möjlighet att frakta ut stöldgods från landet.

Som bekant agerar internationella brottsnätverk utifrån ekonomiska incitament. När brottsvinsterna minskar söker man sig till nya länder. När propositionen blev känd var det många som reagerade på att det var först nu som utförsel av stöldgods kriminaliserades. Ja, det är förvånande, fru talman, men det krävdes en moderatledd regering för att göra utförsel av stöldgods straffbart.

Visserligen har det funnits lagstiftning mot både stöld och häleri, men den har inte kunnat användas effektivt mot utförsel av stöldgods och har inte på något vis hindrat utländska stöldligor från att ta emot beställningar, stjäla och sedan leverera till beställare i utlandet någon dag senare.

Det har helt enkelt varit för svårt att bevisa alla de omständigheter som krävs för en fällande dom. Därför innebär regeringens förslag om införandet av ett nytt brott, utförselhäleri, ett genombrott i kampen mot stöldligorna. Straffet för utförselhäleri föreslås vara fängelse i högst två år och för grovt utförselhäleri fängelse i lägst sex månader och högst sex år.

Införandet av det nya brottet, som direkt tar sikte på det konkreta problemet, ger väsentligt bättre förutsättningar att bekämpa denna typ av brottslighet, som har vuxit till ett allt allvarligare samhällsproblem. Förslaget innebär även att försök, förberedelse och stämpling till utförselhäleri och grovt utförselhäleri kriminaliseras.

En annan fördel med det nya brottet utförselhäleri är också att det kan knytas till befogenheter för tulltjänstemännen på ett tydligare sätt än häleri i allmänhet. Regeringen föreslår också att det nya brottet ska ingå i Tullverkets huvuduppdrag. De särskilda befogenheter i gränsnära områden som föreslås i propositionen syftar till att tullen ska kunna upptäcka utförselhäleri och ingripa för att förhindra att stöldgods förs ut ur landet.

Tillsammans med propositionen behandlas också tre tillkännagivanden som riksdagen vid tre tillfällen åren 2021 och 2022 lämnade till den förra socialdemokratiska regeringen. Dessa uppdrag var:

att utöka Tullverkets uppgift att kontrollera utförsel av varor samt att utförsel av stöldgods ska vara ett brott

att ge Tullverket bättre möjligheter att förhindra att stöldgods förs ut ur landet och att stärka Tullverkets brottsbekämpande verksamhet

att utförsel av stöldgods bör vara ett brott enligt smugglingslagen och att Tullverket bör ges befogenheter att stoppa, beslagta och kvarhålla gods eller transporter till dess polisen anländer till platsen.

Även om socialdemokraten Patrik Björck gärna vill ta åt sig äran för att tillkännagivandena nu blir verklighet för att det var den socialdemokratiska regeringen som tillsatte utredningarna vill jag påminna om att otaliga utredningar, tillsatta av både socialdemokratiska och andra regeringar, ligger och samlar damm i lådorna. Äran går därför till den nuvarande regeringen, som tog tag i saken och förverkligade riksdagens tillkännagivanden.

Vad än Patrik Björck säger om lektioner i samhällskunskap är det faktiskt riksdagen som är företrädare för folket, och all makt utgår från folket. Således måste regeringarna lyssna på riksdagen.

Fru talman! Det är inte en överdrift att säga att lagen är efterlängtad. Vi ska inte glömma att de skador som dessa stölder orsakar är mångfaldigt större än bara det materiella värdet av det stulna godset. Lidandet för människor vars bostad har länsats på värdesaker, vars bilar och båtar har förstörts och vars verktyg och jordbruksmaskiner har stulits kan inte mätas i pengar.

När verktyg och maskiner stjäls från ett företag eller lantbruk stannar arbetet i flera dagar – för att inte tala om den förlorade tryggheten och tilliten i samhället. Därför är det viktigt att sätta stopp för stöldligorna.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)