Fru talman! Jag ska vara så tydlig jag kan, om min inledning inte var tydlig nog för interpellanten.

Här är mina svar:

Fråga 1: Ja, den har ökat de senaste åren. Det sa jag.

Fråga 2: Ja.

Fråga 3: Straffen höjdes 2022. Jag utesluter inte att det behöver göras mer.

Fråga 4: Ja, informationsinsatser är naturligtvis oerhört centrala.

Sedan vill jag påpeka det jag sa i mitt inledande svar: Det är inte tillåtet att slakta djur utan bedövning i Sverige. Inga religiösa skäl godtas som undantag från det. Det är helt enkelt förbjudet.

Det är grundläggande i Sverige att djur ska behandlas väl och skyddas från onödigt lidande både under sin livstid och vid slakt. Detta är också något som våra konsumenter med rätta förväntar sig. Därför gör det mig genuint upprörd att det förekommer illegala verksamheter som inte bara riskerar att utsätta djur för lidande utan också snedvrider konkurrensen och verkligen gör det svårare för seriösa företag att verka på lika villkor.

Jag vet också att Livsmedelsverket regelbundet får in tips om illegal slakt. Mot den bakgrunden är fuskutredningens betänkande mycket välkommet. Det belyser utmaningarna inom den offentliga kontrollen och de faktiska kostnader som fusket innebär för både konsumenter och seriösa företag. Som jag tidigare har nämnt har betänkandet skickats ut på remiss och bereds nu inom Regeringskansliet.

Utöver tillsyn, kontroller och rent brottsbeivrande verksamhet är det förebyggande arbetet avgörande.

Informationsinsatser spelar en viktig roll för att öka förståelsen för vad som är tillåtet. Det är inte alltid enkelt – det gäller särskilt i ett samhälle där många aktörer har olika bakgrund och olika kunskapsnivå. Här har både Livsmedelsverket och Jordbruksverket en viktig funktion. De tillhandahåller tillgänglig och uppdaterad information om vilka regler som gäller, och det är centralt för att förebygga både avsiktliga och oavsiktliga regelbrott.