Fru talman! Det är bara att konstatera att Finland ligger långt före oss vad gäller livsmedelsberedskap inom en lång rad områden. Det absolut mest centrala är att de har en självförsörjningsgrad som är betydligt högre än Sveriges. För att uttrycka det enkelt: Varannan tugga vi stoppar i oss här i Sverige är inte producerad i vårt land. Det är en av de absolut mest centrala beredskapsaspekterna, och den tar vi på oerhört stort allvar.

Att bygga upp det civila försvaret, däribland livsmedelsberedskapen, är därför av väldigt hög prioritet för oss. Men det är ett ganska komplext arbete som kräver att investeringar görs i alla delar av livsmedelskedjan, ända från åkerns mylla till butikens hylla.

Just nu bereds utredningsbetänkandet Livsmedelsberedskap för en ny tid i Regeringskansliet. Vi har dock redan inlett satsningar på förslag som är i linje med det som lyfts fram i utredningen. Utgångsläget är att vi redan i år ska investera i reservkraft. Utöver själva aggregaten behövs det även anordningar för att koppla in dem samt bränsle och lösningar för hur aggregaten ska förvaras och underhållas.

Som jag nämnde i min inledning har både Finland och Sverige fortfarande en bit kvar innan alla frågor kring hur vi ska kunna få till robusta livsmedelsbutiker i hela landet är lösta. Det är lite tid kvar. Vi kan exempelvis inte betala ut stöd till företag utan att först vara klara med de rättsliga förutsättningarna. En viktig del av pilotprojektet för robusta livsmedelsbutiker är också att skapa ett underlag för arbetet framåt. Arbetet behöver vara praktiskt genomförbart, samtidigt som det måste vila på en rättssäker grund.