Fru talman! Jag tackar landsbygdsminister Peter Kullgren för svaret. Det blev ett något fylligare svar än när jag tidigare ställde en skriftlig fråga i samma ärende. Det faller sig helt naturligt att jag då vill följa upp en del av de svar jag fått.

Jag blir inte direkt lugnare av svaret, även om jag tror att landsbygdsministern har gjort sitt bästa för att utveckla det. Vi kan konstatera att Sverige och Finland, som här jämförs med varandra, skiljer sig åt. Landsbygdsminister Peter Kullgren understryker att säkerställandet av livsmedelsberedskapen är prioriterat. Det hoppas jag verkligen att man anser, och det gör jag också. Det är oerhört prioriterat att vi har en fungerande livsmedelsberedskap. Men givet hur svaret är formulerat blir det lite tveksamt om detta verkligen kan hållas för sant fullt ut.

Om det svenska totalförsvaret ska fungera måste den militära och den civila beredskapen gå hand i hand. Tryggheten i att livsmedelsförsörjningen fungerar och att befolkningens behov tas på allvar är helt avgörande för försvarsvilja och uthållighet. Det är såklart en viktig pusselbit vid sidan av hemberedskapen avseende livsmedel, bränsle, läkemedel och kontanter, som vi alla förväntas rusta oss med.

Med anledning av mitt omnämnande av kontanter hoppas jag också att landsbygdsminister Peter Kullgren ivrigt deltar i de diskussioner som jag hoppas initierades efter att Riksbanken för någon vecka sedan rekommenderade att man inför kontantplikt för livsmedelsbutiker. Det hänger ihop, och vi måste hänga med.

Jag vill verkligen understryka att jag tycker att det har hänt väldigt mycket med den svenska beredskapen och den svenska debatten gällande beredskap. Men som jag nämner i min interpellation, fru talman, planerar Finland att ha sina beredskapsbutiker i funktion 2028, alltså om tre år. Det låter, givet hur svaret är formulerat, som en god bit före det som ministern redogör för i fråga om den svenska civila beredskapen.

Jag ser fram emot att ta del av lärdomarna från Finland, men jag är också lite undrande. Om även Finland enligt Kullgren nyligen har initierat sitt projekt men likväl prognostiserar att de ska ha butiker i funktion senast 2028 undrar jag hur prognosen ser ut för de svenska. Det är ett besked som spelar stor roll både för enskilda personer i Sverige och för andra delar av totalförsvaret som ska lira med varandra.

Jag undrar även över en formulering i svaret: ”Konsumenterna måste också kunna nå butikerna.” Där är jag genuint förvånad och undrar vad som faktiskt åsyftas. Satsningen på beredskapsbutikerna blir ju lite haltande om det är så att man som konsument inte kan nå dem. Jag undrar vad som menas med den passusen. Jag undrar också om Sverige i det här sammanhanget är bättre eller sämre rustat än Finland.