Fru talman! Linus Sköld har frågat mig hur jag avser att agera för att vi som forskningsnation ska gå oskadda ur den rådande internationella situationen.

Utvecklingen i USA påverkar forskningen internationellt, inklusive i Sverige. Jag och regeringen har agerat på ett flertal sätt för att säkra svenska forskningsprojekt och minska osäkerheten i forskningssektorn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har lagt fram en historiskt stor forsknings- och innovationsproposition (2024/25:60). I propositionen aviseras långsiktiga och omfattande satsningar om drygt 2,2 miljarder på fri forskning av högsta kvalitet. Det är permanenta medel som beräknas, vilket skapar förutsägbarhet både för universiteten och för de forskare som vill komma till Sverige.

Konsekvenser av nedskärningar inom forskningsfinansiering, självcensur i forskningsansökningar och nedläggningar av viktiga forskningsdatabaser diskuteras både på nordisk nivå och inom EU. En akut utmaning är risken för att forskningsdata blir otillgängliga eller manipulerade, vilket direkt hotar viktiga forskningsområden som klimat och hälsa men även kan ha långsiktig negativ inverkan på förtroendet för vetenskapen. Där följer vi utvecklingen för att få en samlad bild, vilket Vetenskapsrådet och Kungliga biblioteket kan bidra till inom ramen för sina uppgifter att samordna och främja det nationella arbetet med öppen tillgång till forskningsdata respektive vetenskapliga publikationer.

Sverige ska stå upp för akademisk frihet när andra länder nedmonterar den. Så skapas forskning och utbildning i världsklass, och så värnas ett öppet debattklimat. Men läget för den akademiska friheten försämras runt om i världen, inte minst i USA där situationen är oroväckande. Även i Sverige har samtalsklimatet blivit hårdare och mer polariserat. Det är viktigare än någonsin att säkerställa ett tillräckligt skydd av forskares och lärares individuella akademiska frihet i Sverige. Därför har regeringen tillsatt en utredning om stärkt akademisk frihet.