Fru talman! Att Sveriges tillväxt nu inte längre är sämst utan bara väldigt dålig är möjligen ett tunt halmstrå.

Det jag var ute efter var att se på den politik man bedriver. När den utvärderas och mäts och man ser, svart på vitt, att den inte är effektiv om man vill skapa tillväxt, drar man då några lärdomar av det? Det var utgångspunkten för min interpellation, inte att få höra prat om annat eller skyllande på omvärlden. Den politik man har drivit har inte varit effektiv för att skapa tillväxt, och jag var ute efter ett resonemang om det.

Politiken har inte varit rätt avvägd, helt enkelt. Vi kan läsa det i rapporter, men vi kan också läsa det i resultatet. Vi har konkurser. Vi har en skyhög arbetslöshet. Vi har en riktigt dålig tillväxt. Vi har människor som blir fattigare i det här landet. Sverige går åt fel håll. Resultatet talar sitt tydliga språk. Det är ett misslyckande, och det har sin grund i politiska vägval.

Det finns saker som skulle kunna göra det bättre, om man vill. Det finns alternativ. Det finns tydliga alternativ. Vi socialdemokrater vill det. Därför har vi föreslagit det gång på gång, konsekvent och konstant. Vår utgångspunkt är att vi inte kan acceptera att vanligt folk blir fattigare, att arbetslösheten är rekordhög och att tillväxten är så pass dålig.

Sverige behöver en ny riktning för den ekonomiska politiken. Det visar resultatet, det visar utvärderingarna och det visar behoven.

Jag sökte en självreflektion: Drar man några lärdomar utifrån den förda politiken? Det var utgångspunkten för min interpellation.

(Applåder)