Fru talman! Situationen inom svensk äldreomsorg är en mycket angelägen fråga. Allt fler blir allt äldre. Vi lägger fler friska år till våra liv. Men antalet äldre ökar också. Det ställer nya och större krav på äldreomsorgen. Det krävs då att vi tar till oss nya erfarenheter och ny kunskap på ett helt annat sätt och ser till att den kunskapen, den forskningen, kommer dem till del som bäst behöver den, det vill säga våra medarbetare inom äldreomsorgen och våra anhöriga, så att de kan få hjälp och stöd för att orka längre. Det handlar givetvis också om våra äldre.

Som interpellanten påpekade dras äldreomsorgen med flera utmaningar och brister. De har varit kända under en längre tid. Det gäller inte minst arbetsmiljön inom äldreomsorgen. När Coronakommissionen kom med sin rapport och när Ivo kom med granskningarna stod det ganska klart vilka brister det var.

Den här regeringen har verkligen tagit till sig av den kritik som framkom i både Coronakommissionens och Ivos rapporter och granskningar och har också vidtagit åtgärder för att få bukt med den problematik som den tidigare regeringen absolut inte mäktade med att ta sig an.

Språkförbistringarna var en tydlig del i Coronakommissionens rapport. Det påpekades att de innebar stora kvalitetsbrister. Detta gjorde alltså inte den tidigare regeringen någonting åt trots att det hade varit känt sedan länge. Där har vi nu tillsatt en utredning. Det är en fråga som har remitterats, och vi håller på med sammanställningen kring hur vi ska få bukt med de stora språkförbistringarna och få till ett språkkrav inom äldreomsorgen.

De äldre måste kunna förstå och göra sig förstådda, och medarbetare måste också kunna tala med varandra, inte bara utifrån att patientsäkerheten behöver garanteras utan också vid fikabordet. Man måste ha kul på jobbet, kunna förstå varandra och på så vis också få till en bättre arbetsmiljö.

Nu agerar vi. Det gjorde inte den tidigare regeringen. Vi har också utvecklat Äldreomsorgslyftet just i syfte att stötta när det gäller språket. Ren språkutbildning är nu möjlig via Äldreomsorgslyftet och behöver inte kombineras med en annan utbildning. Rena språkstödjande insatser välkomnas, och det kan man alltså nyttja Äldreomsorgslyftet till. Det här är en del av vårt bredare arbete för att åtgärda äldreomsorgens brister men också för att påverka arbetsmiljön positivt.

Vi arbetar också med flera andra åtgärder, till exempel stärkt stöd till anhöriga, som jag var inne på och som Ivos rapporter och Coronakommissionen har påpekat vikten av. Redan i dag finns en fast omsorgskontakt när det gäller hemtjänsten, och nu går vi vidare med det även för särskilda boenden. På de särskilda boendena ser vi de allra sköraste, och det är därför kanske ännu viktigare med en fast omsorgskontakt där.

En sak, fru talman, som jag har talat om väldigt mycket den senaste tiden är vår nya och utvecklade demensstrategi. Demens är inte en del av det naturliga åldrandet, utan det är en sjukdom precis som annat. Det är betydligt fler som drabbas av demens när vi nu är fler som blir äldre. Därför behöver vi definitivt se till att öka kunskapen om just demensvården och höja golvet rejält, för där behövs stora åtaganden. Demensstrategin är det första steget för att höja kvaliteten även inom det området.