Fru talman! Jag ska bena ut en del av detta. Mycket är vi överens om, eller så ligger vi nära varandra.

Jag börjar med energiavgifterna. De är en del av den reglerade intäktsramen, så nätbolagen behöver sänka kostnaderna för kunderna. Detta följer vi noga. Vi ser att väldigt många svenskar nu sitter med en elräkning där man ser allt som en helhet, men om man tittar på detaljerna ser man att priset för själva elen har gått ned medan priset för nätet har gått upp. Elnätskostnaden är nu en mycket större del av den totala elräkningen för en vanlig svensson. Det är ett resultat av att vi har ett behov av att rusta upp det befintliga elnätet och ett behov av att bygga nytt, men det är också ett resultat av att mycket väderberoende kraftproduktion driver kostnaderna för elnät.

Man behöver ha mer elnät för att kunna hantera stora fluktuationer och förändringar när det gäller hur mycket el som plötsligt släpps på. När solen lyser går väldigt mycket ut på nätet. När vinden blåser går väldigt mycket plötsligt ut på nätet. Andra kraftslag måste reglera ned och anpassa sig därför att den väderberoende kraftproduktionen har gått igång med fullt blås. Elnätet ska klara av de fluktuationerna. De funkar väldigt olika i systemet, utöver det. Detta driver kostnaderna, och det behöver man vara medveten om. Vi följer det här väldigt noga. Det har också varit en stor diskussion om huruvida det är skäliga avgiftshöjningar, och även det har vi ögonen på.

Jag vill trycka på frågan om teknikneutralitet och att det inte sker så många investeringar i havsbaserad vindkraft eller nya initiativ nu. Nej, så ser det ut överallt i de länder som har mycket väderberoende kraftproduktion. Om man har mycket väderberoende kraftproduktion i systemet bidrar det till väldiga förändringar i volatilitet och pris. Det gör det svårt för nya aktörer som vill bygga att veta hur de ska räkna hem sin dyra investering.

Inte ens väldigt stora projekt som har contracts for difference, alltså differenskontrakt, där man får en fast ersättning i pris som ligger långt över det vi har diskuterat för ny kärnkraft i Sverige, blir av i andra länder. Det är alltså väldigt osäkert på marknaden i stort. Detta tycker jag också är viktigt att vara ärlig och öppen med.

På påståendet att det inte händer något vill jag svara: Titta bara på vad vi har gjort kring vindkraft! Vi ökar acceptansen för vindkraft i kommuner, vi ger ekonomiskt stöd till kommuner för att öka incitamenten att säga ja och vi går vidare med många av förslagen i Värdet av vinden. Vi satsar flera hundra miljoner kronor på det som kallas för Kraftlyftet, för att få ut mer effekt där det behövs, och vi har pilotprojekt med gasturbiner. Vi har även effektiviserat anslutningskön – det var så till exempel SSAB:s verksamhet i Sverige blev kvar. Öresundsverket har återstartats, och vattenkraften får bättre villkor här och nu. Det händer alltså väldigt mycket, fru talman, även på kort sikt.

Vad är då anledningen till att jag ibland påpekar att priset är lägre nu, att det har gått nedåt under de gångna fyra åren och att prisskillnaderna har jämnats ut? Är det för att säga att jag är nöjd? Jag förstår att någon kan reagera på att vi fortfarande har alldeles för oberäkneliga och höga priser. Det har vi – det är fortfarande inte tillräckligt bra. Men jag gör det för att man ska veta att det går åt rätt håll. Och vi ska göra mer av det vi gör nu, inte mindre.