Fru talman! Jag tackar för svaret.

Justitieministern säger både i sitt svar och nu att regeringen ända sedan den tillträdde har agerat kraftfullt för att motverka det ekonomiska våldet. Jag undrar fortfarande vad man har gjort. Det är nämligen trots det relativt enkelt i dag att bygga upp skulder i en närståendes namn genom att tvinga en närstående att ta lån eller genom att förfalska signaturer eller beställa varor och tjänster i den utsattes namn.

Cirka 6,1 procent av alla kvinnor i Sverige uppger att de har blivit tvingade att ta lån eller att skriva under ett kontrakt eller på annat sätt har utnyttjats av en tidigare partner. Skuldsättningen får ofta långvariga konsekvenser i form av svårigheter att försörja sig och få nya hyreskontrakt. Skulderna får konsekvenser för våldsutsatta även vid vårdnadstvister.

Kvinnoorganisationerna har larmat om att frånvaron av formkrav för fullmakter har använts av våldsamma män för att utöva makt och kontroll över kvinnorna. Det är alltför vanligt förekommande att fullmakter förfalskas avseende lånehandlingar eller fastighetstransaktioner. Konsekvenserna slår hårt mot de drabbade genom långt utdragna juridiska processer, höga kostnader och omfattande mental påfrestning under den långa tiden.

Även Kronofogden och Polismyndigheten vittnar om att ekonomiskt våld är ett stort problem.

I riksdagen har vi haft seminarium där kvinnor berättat hur de har utsatts för ekonomiskt våld, hur det har påverkat deras förmåga att försörja sig själva och sina barn och att det har lett till isolering. Fullmakter för bankärenden har varken innehållit datum eller varit bevittnade och har dessutom haft felaktigt personnummer. Ändå har de kunnat användas för att ta stora lån som kvinnan sedan ensam fått stå helt ansvarig för.

Det saknas krav på hur fullmakter för bankärenden ska utformas. Fullmakter behöver, till skillnad från testamenten och framtidsfullmakter, inte bevittnas. Jag vet att det finns banker som trots avsaknad av lagkrav kräver bevittnade fullmakter. Men när en våldsutövare ändå kan söka sig till en bank som saknar sådana krav och ta ett lån i en närståendes namn genom att förfalska eller tvinga fram en underskrift bör vi få till ett formkrav.

Fru talman! Justitieministern säger i sitt svar att Regeringskansliet analyserar vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet och att det bland annat behöver övervägas hur en reglering kan utformas för att vara effektiv samtidigt som den inte medför ett omotiverat hinder för legitima transaktioner. Jag förstår verkligen poängen med att det kan finnas fördelar med att inte ha formkrav på fullmakter. Men statens goda intentioner för att förenkla transaktionerna kan inte ske på bekostnad av våldsutsatta kvinnor, som kan hamna i sådana situationer som det har larmats om till oss i riksdagen.

Fru talman! Vad har regeringen gjort sedan man tillträdde? Man säger att man har agerat kraftfullt för att motverka det ekonomiska våldet. Man säger också att flera myndigheter har fått i uppdrag att sammanställa och sprida information om ekonomiskt våld till sina målgrupper. Vad är det de ska sammanställa, och vilka är målgrupperna?