Fru talman! Jag vill börja med att tacka justitieministern för svaret. Vi är rörande överens om att mäns våld mot kvinnor utgör ett allvarligt samhällsproblem som aldrig kan accepteras.

Justitieministern säger också i sitt svar att mäns våld mot kvinnor i nära relationer ska bekämpas med samma kraft som gängbrottsligheten, men när det gäller det ekonomiska våldet känns det inte riktigt som att regeringen har agerat eller kommer att agera med precis samma kraft som mot gängbrottsligheten.

Ekonomiskt våld är en allvarlig form av förtryck som ofta förekommer i nära relationer. Det kan innebära att en person tar kontroll över sin partners ekonomi, skuldsätter partnern genom att ta lån i dennes namn eller begränsar möjligheten till arbete och försörjning. Sådana handlingar försvårar för den utsatta att bryta sig loss från en destruktiv relation och kan leda till långvariga ekonomiska och psykiska konsekvenser.

Ett särskilt problem är då frånvaron av formkrav för fullmakter. Det har rapporterats om fall där våldsutövare har använt sig av muntliga eller bristfälliga fullmakter för att skuldsätta sin partner – ibland med hjälp av felaktiga personnummer. Det har gjort att stora lån har kunnat tas i offrets namn utan vetskap eller samtycke, vilket ytterligare binder den utsatta till förövaren.

Riksdagen har erkänt det här problemet, och för ett år sedan riktade vi ett tillkännagivande till regeringen om att se över möjligheterna att införa särskilda formkrav för fullmakter som gäller större ekonomiska åtaganden, såsom stora lån. Civilutskottet framhåller att sådana formkrav, liknande dem som finns för testamenten och framtidsfullmakter, skulle kunna vara ett effektivt verktyg för att förebygga ekonomiskt våld och skydda utsatta personer.

Trots att det har gått över ett år har regeringen inte återkommit med något förslag. Nu har Riksrevisionen i sin granskning av arbetet mot ekonomiskt våld kritiserat regeringen gällande att det finns väsentliga brister i statens arbete och att regeringen och myndigheterna inte har vidtagit tillräckliga åtgärder för att motverka det ekonomiska våldet.

Justitieministerns svar är att regeringen kommer att svara på rekommendationerna i en skrivelse till riksdagen senast den 10 oktober 2025, vilket för mig betyder att det inte blir några kraftfulla åtgärder inom den närmaste tiden.

Riksrevisionens rapport visar också att propositionerna saknar ett genomgående perspektiv på ekonomiskt våld och att man inte har tagit upp problemen med formkrav för fullmakter. Mot bakgrund av tillkännagivandet och Riksrevisionens rapport anser vi socialdemokrater att det är oerhört angeläget att regeringen snarast återkommer med åtgärder i frågan om just formkrav för fullmakter.

Fru talman! Därför vill jag nog ändå ha lite mer besked från justitieministern. Är man beredd att inte bara tala om att analysera vilka åtgärder som bör vidtas med anledning av tillkännagivandet och som svar på rekommendationerna från Riksrevisionen utan faktiskt gå från ord till handling?