Fru talman! Jag vill tacka alla som har deltagit i debatten.

Jag stod i den här talarstolen för över ett år sedan och bad utrikesminister Billström att ta ledningen, att vara ett lejon i svensk utrikespolitik och leda oss mot det som vi önskade se. Den pinnen tog inte Billström. Den pinnen tog inte Maria Malmer Stenergard.

Vi socialdemokrater har varit redo att agera. Men det har inte agerats, precis som kollegorna har redogjort för. Det har tvärtom motarbetats. Det är ingen som anklagar regeringen för att vara likgiltig. Vi anklagar regeringen för att ta tydlig ställning för den ena parten. Det är ännu värre än likgiltighet.

Tyvärr verkar det som att varje generation ska ha sina platser som ska etsa sig in i mänsklighetens medvetande på grund av grymheterna som begåtts där. Sedan jag föddes är det platser som Halabja, Srebrenica, Rwanda, Xinjiang och Myanmar.

Till den raden adderar vi nu Gaza våren 2025. Där har hatet, vansinnet och den råa makten triumferat. Världen såg på. Den lät det ske. Den svenska regeringen stod vid förövarnas sida under hela tiden. Det är vad det kommer att stå i historieböckerna. När framtida generationer läser dem kommer de att fråga: Vad gjorde du när allt det här hände?

(Applåder)