Herr talman och landsbygdsministern! Nu ska vi prata om något viktigt: den svenska nationalsymbolen älgen.

Älgen berör. Den stora älgvandringen på SVT har laddats ned och streamats av miljontals människor över hela världen. Älgen fascinerar oss. Sedan 8 000 år har älgen varit livsavgörande för människors överlevnad. Och älgen är den mest avbildade arten på alla hällristningar i hela Skandinavien. Fångstgropar kan fortfarande återfinnas på samma platser som i dag hyser älg, ibland också på platser som uppvisar betesskador.

Herr talman! Jag har ställt den här interpellationen utifrån att det uppfattas som att det inte är älgen som är det viktiga i älgförvaltningen utan att andra frågor är viktigare. I dag är det älgförvaltnings- och älgskötselområdena som bereder och beslutar om älgtilldelningen. Markägarsidan har utslagsröst i den förvaltningen. Och vid allt fler tillfällen uppkommer oenigheter, framför allt kopplat till inventeringar och vilka betesskador som egentligen har uppstått och vilka skador som beror på älgen.

När man inte kommer överens och inte litar på varandra kommer frågan tillbaka till politiken. Vad vill politiken med den svenska älgstammen? Vad är samhällsmålet?

Jag tycker att det är rimligt att ställa denna interpellationen eftersom regeringen nu bereder en ny jaktlagstiftning. Man bereder också och avser att lägga fram ett förslag om en ny jaktmyndighet. Då kan man kanske adressera en av de allra viktigaste frågorna som den svenska jägarkåren lyfter fram: Vad är samhällsmålet för älgförvaltningen? Och var är älgen i det målet? Är det bara andra faktorer som är viktiga? Är det bara trafiken, betesskadorna och andra faktorer som är viktiga, eller har älgen ett egenvärde?

I den föregående debatten här i kammaren lyfte statsrådet Johan Pehrson upp totalförsvaret. Älgen är ju en viktig resurs. Det är många som har älgkött i sina frysboxar. Älgkött är en delikatess. Älgen innebär en möjlighet att ställa mat på bordet och ger åtskilliga, tusentals, portioner mat varje år. Det tycker jag saknas i debatten.

Var är den resursen? Kan man lyfta upp den resursen? Är det något som statsrådet är villig att titta på i sin beredning av den nya jaktlagstiftningen?