Herr ålderspresident! På ett riksdagsseminarium tidigare i vår träffade jag Björn Rosengren. Mitt i sitt anförande råkade han säga: Jag lade ned kärnkraften, och det var ju korkat.

Låt oss lägga det tragiska avsnittet i vårt elsystems historia till handlingarna. De rödgrönas politik har bidragit till nedläggning av välfungerande baskraft, framför allt i Sydsverige. Vi ska i stället fokusera på var vi står här och nu. Vi ser ett elsystem som åsamkar företag volatila priser och effektbrist, framför allt i Sydsverige. Besök dem och fråga vad problemet är, så får ni ett entydigt svar: Gör något åt saken nu!

Det finns inga exempel i världen där energifattigdom ger välstånd till samhället. Vi behöver förstå att vi inte kan lita till väderberoende kraftkällor. Det fungerar inte. Man pratar om att utbyggda väderberoende kraftkällor, främst vindkraft och solkraft tillsammans med kraftelektronik, batterilagring och vätgaslagring ska leverera den effekt vi behöver och förse elsystemet med de egenskaper och stödtjänster som behövs i ett robust elsystem – detta i stället för leveranssäker, 24:7-producerande baskraft.

Herr ålderspresident! När kommer detta? Var finns detta? Vad kommer det att kosta? Har ni koll på storheterna i systemen? Nej, sanningen är att man helt enkelt inte har koll på vare sig storheter eller fysik. Det går inte att lura naturlagar. Vi behöver baskraft. Baskraften har tjänat oss väl i decennier.

Den typ av frågeställningar som diskuteras i dag med volatilitet, effektbrist med mera fanns inte innan den väderberoende kraften kom in i vårt elsystem. Elsystemet fungerade alldeles utmärkt med enkom baskraft. Baskraften är en förutsättning för att vi ska kunna ha väderberoende kraft i systemet. Se er om i världen, eller se på Tyskland! Det fungerar inte. Man har fått återstarta kolkraftverk för att ersätta nedlagd kärnkraft.

Herr ålderspresident! Som gammal ingenjör i kärnkraftsbranschen vill jag försöka ta död på två klyschor som används flitigt. Man säger att det är dyrt med kärnkraft och att det tar lång tid att bygga. Man hänvisar till Finland 5, Hinkley Point och Vogtle i USA. Har ni varit där och frågat vad problemen berodde på och tagit reda på varför de projekten gick fel? Har någon kikat på vad som hände i Sverige mellan 1966 och 1985?

Om man jämför projekt med varandra måste man ha en jämförelsebas. Man ska jämföra päron med päron och äpplen med äpplen. Glöm inte det! Projekt som går dåligt beror vanligen på att man inte har koll på sin tillståndshantering, konstruktion och logistik och inte har säkrat sina leverantörskedjor, för att ta några exempel. Jag har besökt Finland 5 och Vogtle i USA och inhämtat kunskaper och erfarenheter. Det är entydigt att dessa problem finns och fanns i de projekten.

Herr ålderspresident! Som jag nämnde nyss hände något i Sverige mellan 1966 och 1985. Vi byggde elva reaktorer i Sverige. Asea Atom levererade i tid och inom budgeten. Det tog 50 månader att bygga Oskarshamn 3.

Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft

Vi borde kunna göra samma resa igen. Kunskapen finns, och tekniken finns. Våra största reaktorer har prestanda i världsklass när det gäller säkerhet, ekonomi och drifttillgänglighet. Låt oss sätta igång och göra samma sak igen! Det här skulle generera tiotusentals arbetstillfällen i vårt land.

För att åstadkomma detta krävs ledarskap och samverkan mellan politik, finans och industri. Fortum och Vattenfall är entydiga: Utan finansieringsmodell blir det ingen ny kärnkraft.

Vi har gjort det förut, och vi kan göra det igen.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)