Herr talman! Tack, Camilla Brodin, för svaren!

Jag ska bara klargöra något när det gäller elcertifikatssystemet. Ja, det var ett stödsystem, men varenda en visste vilka som betalade. Det var konsumenterna som betalade några ören via sin elräkning. Det blev ingen nota för staten. Det var ett system som var byggt för att uppmuntra vindkraft eller förnybart – ja, absolut. Men man visste vem som fick räkningen. I det här fallet vet vi inte. Vi har fortfarande inte fått svar. Många av mina kollegor har frågat: Vem ska betala? Det har de inte fått svar på.

Min fråga var: Ser Kristdemokraterna det som att staten bara tar ansvar för spelreglerna? Staten tar ju ansvar för hela kittet. Man går ju in med både hängslen och livrem. Men fortfarande saknas svar på frågorna: Vem ska betala? Hur länge ska man betala?

Vi kan gå tillbaka till det som man brukar kalla för marknadsekonomi. Kristdemokraterna var ju själva med i energiuppgörelsen. Man klev av den eftersom det var ett ord som man störde sig på. Det var det som gjorde att man inte kunde få investeringar på plats. Det handlade om förnybart i stället för fossilfritt. Man tog bort texten 2018, när ni tyckte att man skulle ta bort den texten. Det finns inte med någonstans att Sverige skulle vara emot att kalla det för fossilfritt. Det är sju år sedan. Det är fortfarande ingen som vill investera utan stöd.

Jag köper till och med stödsystemet, om det är det som krävs. Men som jag har sagt: Man tittar inte på modeller där marknaden får komma fram. Är ni villiga att presentera ett system som ger detsamma som kärnkraft? Nej, det har blivit religion för den här regeringen att bygga kärnkraft till vilket pris som helst. Det ska svenska folket veta.