Herr talman! Jag skickade ett sms till min fru i morse. I sms:et skrev jag: I dag ska jag ha den viktigaste debatten jag haft i riksdagen under min tid.

Debatten handlar om finansiering och riskdelning av investeringar i ny kärnkraft. Jag börjar med att konstatera magnituden av ärendet. Om det är något som kan skuldsätta kommande generationer eller riskerar att de måste betala notan för något vars behov är ytterst osäkert är det ny kärnkraft.

Att som regeringen stressa fram ett beslut som om det vore panik att få avtal på plats med någon som tar på sig att bygga och drifta ny kärnkraft är så oansvarigt att det liknar ingenting. Det är ingenting annat än näst intill kriminellt att äventyra gigantiska investeringssummor där svartepetter hamnar hos kommande generationer och skattebetalare. Jag kan för ingenting i världen förstå den här forceringen när det verkligen inte är någon ko på isen att fatta detta beslut nu.

Vi vet att utvecklingen för vind och framför allt sol går framåt med hiskelig fart. Priserna för dessa produktionsslag minskar varje år. Att med en åsnas envishet bara köra på med ett nytt kärnkraftsspår, och till vilket pris som helst, är oförståeligt.

Herr talman! Jag har vid det här laget varit med i många debatter om just energisystemet och framtiden för detsamma. Varje gång kommer kritik om hur sossarna stängde fungerande kärnkraft och hur vårt elsystem därför har blivit så dåligt att priserna har skenat och att allt håller på att kollapsa.

Jag har sagt tidigare att jag håller med om det som sagts om de två som stängdes i Barsebäck. Vi betalade till och med dyrt för den första. Det är klart att det var politiska beslut. Men jag köper inte påståendet att det var samma sak med de andra fyra.

Därför frågar jag: Hur kan riksdagsledamöter tillåta sig att säga vad som helst från den här talarstolen och komma undan med det?

Ta bara effektskatten, eller skatt på termisk effekt som det heter när det gäller kärnkraft. Det går inte att bara peka ut sossarna som bovar som beskattade den. Regeringen Reinfeldt höjde den redan höga skatten med ytterligare 24 procent i januari 2008. Smaka på det, moderater! Javisst höjdes den ytterligare med en S-regering 2015, innan den 2017 sänktes med 90 procent av en regering under samma ledning.

Den blocköverskridande överenskommelsen slopades helt 2018, och det skedde under samma S-ledda regering. Det är sju år sedan, mina vänner.

När man påstår att allt som har hänt med kärnkraften bara kan hänföras till sosseregeringar är det alltså inte sant.

Jag har ofta sagt att jag som politiker är så ärlig att jag egentligen inte är någon duktig politiker. Några gånger är det till min nackdel att jag är ärlig, och någon gång kan det vara till min fördel.

Att Moderaterna och Kristdemokraterna hoppade av den förra energiuppgörelsen är egentligen bara skämmigt. Kritiken handlade om att man skrivit ”förnybart” i stället för ”fossilfritt”. Detta skulle ha skrämt bort investerare för ny kärnkraft, och därför valde dessa partier att hoppa av uppgörelsen. Sverigedemokraterna och Liberalerna var i alla fall ärliga och hade en orsak till att de inte anslöt sig till uppgörelsen. Det var på något sätt hedervärt och ärligt.

Anledningen till att jag och Vänsterpartiet inte kunde ansluta oss var ett kongressbeslut om att fasa ut kärnkraften snabbt. Och jag hade svårt att tolka det på något annat sätt än att sådana skrivningar av naturliga skäl inte kunde skrivas in i uppgörelsen. Men i dag skulle jag kunna ansluta mig till skrivningar som liknar dem som fanns med då.

Låt mig återgå till alla fel som skulle kunna stavas ”Socialdemokraterna”. Även jag har massor av kritik som skulle kunna hänföras till S-ledda regeringar, herr talman. Men om jag någon gång ändå står vid pärleporten och mycket troligt hamnar i en dispyt med Sankte Per, precis som i sången av trubaduren Liikavaara-Frans från Gällivare, om vilket håll jag ska gå åt vill jag stolt kunna säga: Det må bli den värld det blir för mig. Men om jag riskerar att hamna där jag hamnar på grund av alla lögner eller för att jag varit en hycklare blir det en diskussion som jag kommer att klara av med Sankte Per.

Jag kommer nog att hamna i den hetare delen av andra orsaker, men det är en annan femma. Att ljuga sig genom livet kommer i alla fall inte att vara min orsak.

Efter 2018 har kärnkraften fått sina skatter borttagna men även fått pålagor genom krav på oberoende härdkylning och liknande. Det har inte precis gjort att investerare har vallfärdat för att få investera i denna fantastiska teknik, som i princip har stått stilla i flera decennier. Det här är inget man kan använda som orsak till att man pekar ut en enskild regerings beslut.

I ett replikskifte med den moderata ledamoten tog jag nyss upp att jag kan sträcka mig så långt som till att regeringen borde ha lugnat ned sig lite och låtit se över vad som står till buds som skulle kunna ge samma systemnyttor om bara några år. Om det då inte kan presenteras en plan som fungerar efter 2035, med ett robust elsystem, skulle vi kunna titta på hur mycket kärnkraft som de livstidsförlängda reaktorerna kan leverera.

Vi instämmer givetvis i regeringens uppfattning att det av både klimat och konkurrensskäl är nödvändigt med en kraftig utbyggnad av fossilfri elproduktion i Sverige. Däremot delar vi inte regeringens enögda vurm för just kärnkraften som svar på de utmaningar som kraftsystemet och elmarknaden står inför.

Det ska vara möjligt för riksdagen att ta välgrundad ställning till en i flera avseenden så riskfylld satsning på ett specifikt produktionsslag. Då måste beslutsunderlagen vara mycket mer solida än de som regeringen presenterar i propositionen.

Ett antal tunga remissinstanser har för övrigt riktat stark kritik mot konsekvenserna av förslaget. De menar att de är bristfälligt belysta. Det handlar bland annat om att det inte går att veta vad de sammantagna kostnaderna kommer att bli, vilket tagits upp i andra replikskiften. Det går heller inte att veta vem som ska bekosta de skattehöjningar som kommer att behövas för att finansiera delar av förslaget. Då talar vi givetvis om garantisummorna, inte investeringssummorna.

Enligt vår uppfattning vilar de scenarier som regeringen redovisar när det gäller hur hushållen kan komma att drabbas på orealistiska antaganden om byggtid, förväntat elpris och flera andra parametrar. Det saknas dessutom sådana känslighetsanalyser som ett anständigt beslutsunderlag rimligen bör innehålla.

Till detta vill jag även foga att tidsplanen för utbyggnaden av kärnkraft måste betraktas som högst osäker i ljuset av de omfattande förseningar som drabbat olika kärnkraftsprojekt runt om i Europa. De som har sökt tillstånd i västvärlden hamnar på 19 år från start.

Utöver detta ger propositionen inga svar på hur marknaden kan komma att påverkas beträffande vare sig elpriser, uteblivna investeringar i andra kraftslag eller påverkan på elbehovet.

Herr talman! Vi har föreslagit att riksdagen ska avslå propositionen. Oavsett om förslaget vinner gehör eller inte anser vi att riksdagen bör uppmana regeringen att återkomma med en mer genomarbetad konsekvensanalys av det aktuella lagförslaget. Denna analys kan sedan ligga till grund antingen för att den föreslagna lagen rivs upp, för ett nytt lagförslag eller för att underlätta bedömningen av de avtal som eventuellt kan komma att tecknas med stöd av den nya lagen.

Det som känns märkligt är att man, när man försöker hitta underbyggda fakta som visar varför regeringen landar i att ny kärnkraft nu bör byggas, inte hittar dessa faktaunderlag.

I DN den 26 april skrev 1 047 forskare så här: ”Att som makthavare ignorera forskningsbaserade fakta och avfärda vetenskapliga rön som ’åsikter’ underminerar grunden för ett demokratiskt och hållbart samhälle.”

Underlaget för det förslag som nu ligger på riksdagens bord har ifrågasatts av nästan alla expertmyndigheter. Det är inte rimligt att utifrån ett så bristfälligt underlag ta ett beslut med så långtgående konsekvenser som den föreslagna lagen får. Jag har hört att några själva inser att de kommer att vara begravda. Det talas om millennieskiftet eller om att ett nytt sekel har börjat.

Att man skulle kunna kalla mitt ställningstagande för en åsikt kan nog många hålla med om, även jag. Jag är politiker och lekman och måste förlita mig på forskare, vetenskap, expertmyndigheter och så vidare och utifrån den samlade bilden bilda mig en åsikt och landa i ett beslut. Men jag har i alla fall något att trygga mitt sinne med när det gäller varför jag tycker så här. Frågan som ska ställas till regeringen och Sverigedemokraterna är: Vilka tillförlitliga underlag bygger ni er åsikt på? Är det månne nationalekonomerna Henrekson och Sundén som är faktaunderlaget?

Herr talman! För att klargöra för alla lyssnare: Sveriges befolkning, Sveriges konkurrenskraft och småföretag och den tunga industrin, som är viktig för vårt välstånd, förtjänar en mer seriös hantering av vår framtid när det gäller energiförsörjningen. Det är inte seriöst att de partier som styr Sverige, bara för att de gett löften om att ny kärnkraft ska börja byggas under mandatperioden, är beredda att skriva avtal som garanterar priset på el från ett kraftslag i decennier, ger kreditgarantier och tar mycket stora risker samtidigt som forskningen visar att detta kanske inte behövs.

Herr talman! Jag yrkar givetvis bifall till vår reservation 1 men även till reservation 5.

Jag vill även påpeka att jag ser det som en betydande brist i beredningen av ärendet att Lagrådet inte fick möjlighet att granska lagförslaget. Mot bakgrund av att förslaget kan kräva att det införs en ny elskatt och således kan komma att beröra enskilda människors ekonomiska förhållanden borde Lagrådet ha fått den möjligheten.

De avtal som förhandlas fram mellan regeringen och kärnkraftsbolaget om den här propositionen vinner stöd kommer att innehålla huvuddelen av de parametrar som avgör utfallet av den föreslagna lagens tillämpning, inte minst när det gäller påverkan på statens finansiella åtaganden. Givet de många osäkerheter när det gäller kostnader och risk som fortfarande kvarstår efter att lagstiftningsärendet har behandlats av riksdagen anser jag att det ska krävas att de eventuella avtal som sluts med stöd av den föreslagna lagen också godkänns av riksdagen.

Herr talman! Jag vet att jag har dragit över tiden. Men som jag inledde med att säga är detta en av de viktigaste debatterna. Jag försöker förmå svenska folket att se riskerna. Då tar jag inte med mina känslor – vad jag tycker om kärnkraft – i bilden, utan det handlar om kostnaderna för kommande generationer och för svenska folket.