Herr talman! Jag är väl inte fullt lika imponerad av Mats Green som företrädare för sitt parti som Fredrik Olovsson är. Jag tycker nämligen att man ska hålla sig till sanningen och inte stå och ljuga här i kammaren.

Det finns inget parti som har föreslagit elransonering i Sverige. Jag brukar i mina repliker försöka reda ut alla felaktiga påståenden som Mats Green hittar på, men tyvärr tar tiden då oftast slut. Jag tänkte att vi ska prata lite om kostnader i stället.

Mats Green menar att andra kraftslag också kostar pengar att bygga, och det gör de naturligtvis. Men det intressanta är ju vad de kostar – alltså hur mycket. Jag vet inte vad man ska jämföra med. Men det är lite som om Mats Green skulle gå på en visning av en lyxvilla på 20 miljoner och på en av en mindre bostad för 2 miljoner och tänka att båda kostar pengar, alltså kan han lika gärna slå till på 20-miljonerkronorsvillan. Man får lite Lyxfällan-känsla av Mats Greens resonemang. Det kanske är ”pappa betalar”-politik som har smugit sig in här.

Många oberoende analyser visar att skillnaden mellan ett system som bygger på förnybar energi med grön baskraft och ett som bygger på kärnkraft är att systemet med ny kärnkraft blir radikalt mycket dyrare. Regeringen vill i den här propositionen att mellanskillnaden ska betalas med en straffskatt på svenska elkonsumenter. Det står Mats Green och försöker mörka och förneka här i kammaren.

Garantipriset måste ju betalas. Det blir högst sannolikt skillnad mellan vad ny kärnkraft kostar och vad systempriset i Sverige kommer att vara. Jag vill ha svar på frågan om vem som ska betala straffskatten.