Herr talman! Jag vet inte om jag håller med Camilla Brodin om att det är detaljer som det handlar om. Det handlar om enormt stora subventioner till ett visst kraftslag, vilket riskerar att slå undan benen för alla andra. Det handlar om hundratals miljarder kronor i stöd till jag vet inte hur många reaktorer – det återstår att se. Det kommer att vara en kostnad under decennier, kanske tills jag är 100 eller 104 år, om jag får leva så länge. Tobias Andersson funderade också på de frågorna.

Man ska stå för 80 öre enligt utredningen, men i verkligheten blir det kanske 1,10, 1,20, 1,30 eller 1,40 i garanterade priser för just den här elproduktionen. Vi vet inte riktigt var gränserna går. Några sådana detaljer har vi dessvärre inte fått från Camilla Brodin. Om vi hade fått det hade det inte riktigt varit samma sak. Då hade jag inte kunnat säga att man köper grisen i säcken och att man ger carte blanche till regeringen – en blankocheck att skriva ut. Då hade vi vetat, men i dag vet vi ingenting. Detta är en brist om man vill vara tydlig, både om man vill ha investeringar i kärnkraft och kanske framför allt om man vill se till att kraftsystemet kan utvecklas under de 10, 15 eller 20 år då vi inte kommer att ha ny kärnkraft på plats ens med de mest optimistiska bedömningar som Camilla Brodin kan göra.