Fru talman! Det är tydligen inte bara fisken som leker!

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

Listan över vad regeringen hittills har gjort är lång. Man har gett ett uppdrag om utflyttad trålgräns för fartyg över 24 meter. Man har gett HaV möjlighet att använda sig av i stort sett hela verktygslådan. Ett vetenskapligt försöksområde med följeforskning på över 40 mil är igång, med utflyttad trålgräns i Östersjön.

Regeringen har på svenskt initiativ infört trålfria perioder och områden både 2024 och 2025. Ett uppdrag har getts om att fiskeförvaltning ska integreras med förvaltning av predatorer, vilket är en ekosystemansats.

Regeringen har även gett ett uppdrag om att se över sälskyddsområden för att frigöra klippor och hällar och på så vis underlätta jakt. Och man ska vetenskapligt undersöka ett område där säl- och skarvpopulationer tas bort eller minimeras för att se effekterna på fiskbestånd. Landsbygdsministern skickade för övrigt nyligen brev till kommissionen om att ta bort sälhandelsförbudet.

De andra Östersjöländernas fiskeministrar bjöds hit på ett studiebesök under fjolåret och gavs ett tydligt budskap om försiktighet. Dessutom kom den nye fiskerikommissionären Costas Kadis och fick också ett väldigt tydligt budskap: Vi behöver ge sillbeståndet möjlighet till återhämtning. Ices råd behöver ta större hänsyn till ekosystemet som helhet.

Tack vare förhandling och att man satt kvar vid bordet vid den senaste förhandlingen fick vi en 15 000 ton lägre sillkvot. Om man valt den mer medialt rätta bilden och sagt nej hade kvoterna alltså ökat med 15 000 ton. Vi hade aldrig så låga kvoter någon gång under den rödgröna regeringens fögderi. Vi har aldrig legat på Ices miniminivå. Om vi hade gjort det under S-MP-regeringen och om de hade sett till att vi fått det vid de förhandlingar som hölls då hade bilden i dag varit en helt annan.

Regeringen har lagt fram en havsmiljöproposition, vilket den förra regeringen inte lyckades få fram under sina år.

Jordbruksverket har fått i uppdrag att ta fram en handlingsplan för ökade landningar och ökad beredning i Sverige av pelagiska arter från svenska fiskemöjligheter. Man ska också ta fram en vision för det pelagiska fisket.

Listan över vad regeringen hittills har gjort kan göras ännu längre, men i debatten låter det ofta som om regeringen och landsbygdsministern sitter på händerna och inte gör något.

Tyvärr, fru talman, styrs fiskedebatten dessutom ibland väldigt mycket av känslor och väldigt lite av fakta. Precis som i skogsdebatten råder det också olika syn när det gäller vad som är fakta och vad som är fejk, och detta gör det tyvärr inte lättare att ha en seriös debatt. Debatten skulle förtjäna bättre – även om jag villigt ska erkänna att deltagarna i dagens debatt här verkligen har hållit sig till fakta. Det är mer i medierna vi ser att det är annorlunda.

De flesta av reservationerna i betänkandet finns under rubriken Åtgärder för hållbara fiskbestånd. Många av dessa reservationer kan nog alla partier mer eller mindre skriva under på, men flera av de delar som efterfrågas i reservationerna har omhändertagits i den havsmiljöproposition som riksdagen röstade igenom i november i fjol eller genom andra uppdrag som getts av regeringen. Det handlar alltså om saker som redan beslutats. Andra delar går inte att ensidigt driva igenom då fisket regleras på EU-nivå och vi även har andra bilaterala avtal.

I den tidigare nämnda propositionen Ett levande hav – ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske presenterade regeringen sitt förslag till inriktning för havsmiljöpolitiken. Där var regeringen tydlig med att målet för havsmiljöpolitiken är att god miljöstatus i havsmiljön nås och upprätthålls samtidigt som havets resurser används hållbart så att havsanknutna näringar liksom livsmedelsförsörjningen kan utvecklas. Det handlar alltså återigen om mycket av det som efterfrågas i reservationerna.

Fru talman! När vi läser om den gemensamma fiskeripolitiken på EU-nivå och det som står i grundförordningen handlar det återigen om texter som nog alla partier här inne och de flesta i samhället i övrigt står för – oavsett om du är fiskare, representerar en naturvårdsorganisation eller är en vanlig fiskkonsument, sportfiskare eller politiker. Det låter jättebra, och med de villkoren uppfyllda borde allt vara frid och fröjd.

Men trots att man har dessa statuter att luta sig mot när besluten om den gemensamma fiskeripolitiken ska tas verkar många av EU-länderna inte bry sig om dem, utan andra faktorer väger tyngre. Då blir det inte heller, fru talman, lätt att ta rätt beslut i fiskeförhandlingarna. Om vi kunde förmå kommissionen att ställa rätt frågor till Ices skulle det kanske hjälpa oss något på vägen mot mer hållbara kvoter, för självfallet lutar man sig mot Ices råd när beslut ska tas. Men råden bygger på de frågor som ställs av kommissionen och inte på de frågor som kanske borde ställas av kommissionen.

Fru talman! Mycket av debatten i medierna handlar också om det storskaliga fisket i Östersjön, och för att verkligen sätta narrativet används ofta väldigt starka värdeord som svartmålar en hel yrkeskår som faktiskt följer gällande regler. Det är ingen tvekan om att fiskbestånden i Östersjön behöver återhämtning, men då handlar det återigen om att få lägre kvoter. Fisken bryr sig inte om ifall den dör i en trål eller i ett nät.

På en del av partierna här i riksdagen, miljöorganisationer och många medier låter det så lätt – det är bara att förbjuda trålfisket. Ja, inom våra egna vatten kan vi agera, vilket vi har gjort, men i övrigt handlar det om förhandling på EU-nivå. Då måste vi få övriga länder med oss, och det måste man ta till sig oavsett vad man tycker om trålfisket.

Det duger inte heller att bara protestera och säga nej, utan man måste jobba i kulisserna genom att bjuda in andra länders ansvariga fiskeministrar för att ge dem en bättre bild så att de får förståelse för hur det faktiskt ser ut. Man måste bjuda in den ansvarige fiskekommissionären för att ge en mycket tydlig bild och skicka med signaler om allvaret. Man kan inte bara rösta nej för att det låter bra i medierna och i debatter, utan man måste sitta kvar vid förhandlingsbordet och förhandla och vara spelbar.

Precis så agerar Sverige under den här regeringen. Man använder alla möjliga kanaler för att påverka och driva den gemensamma fiskepolitiken i rätt riktning för att fiskbestånden ska återhämta sig – för det vill vi alla.

(Applåder)