Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till propositionen och avslag på samtliga reservationer.

Propositionen innehåller flera förslag på lagändringar i syfte att anpassa svensk lagstiftning till förändrade EU-direktiv om förnybar energi, bränslekvalitet och energieffektivitet samt till EU-förordningen ReFuelEU Aviation. Den innehåller även förslag om en ny reduktionsplikt och nya regler för datacenter och hållbara bränslen.

Det är i många delar ganska komplicerad materia som hanteras i betänkandet, och vi ser i följdmotionerna – och har även märkt det i debatten hittills – att det mesta ändå ännu en gång kretsar kring reduktionsplikten och biobränslen. Där finns det flera olika förslag. Delen om datacenter får dock ligga orörd, vad jag kunnat utläsa. Därför kommer inte heller jag att beröra den närmare i mitt anförande.

Propositionen tar upp nya och ändrade hållbarhetskriterier för bränslen. Hållbarhetskriterierna utvidgas till att omfatta fler typer av bränslen, inklusive förnybara bränslen av icke-biologiskt ursprung och återvunna kolbränslen.

Förslagen i propositionen överensstämmer med de skyldigheter som följer av Sveriges EU-medlemskap. De flesta förslagen syftar till att genomföra de nya hållbarhetskriterierna i förnybartdirektivet.

Medlemsstaterna har i vissa delar möjlighet att införa en mer långtgående lagstiftning än förnybartdirektivet föreskriver. Det skulle till exempel kunna vara att kräva hållbarhetsbesked från fler anläggningar som använder fasta och gasformiga biobränslen. Men en sådan lösning framstår som administrativt betungande. Därför har man valt bort det i propositionen.

Förslagen bedöms därmed inte gå utöver vad förnybartdirektivet kräver. Det är glädjande, fru talman, då Sverige tidigare i många stycken gärna gått längre än vad som krävs och överimplementerat EU-lagstiftning. Det har sedan slagit tillbaka mot oss själva.

Syftet med hållbarhetskriterierna är att säkerställa att de förnybara bränslen som används i Sverige är hållbara. Det ställs krav både på den råvara som används i produktionen och på att användning av förnybara bränslen ska leda till minskning av utsläpp av växthusgaser jämfört med användning av fossila bränslen.

De flesta motionerna i betänkandet rör reduktionsplikten i någon form. Den nya reduktionsplikt för bensin och diesel som föreslås i propositionen blir mer teknikneutral och kan även uppfyllas genom leverans av fossilfri el från publika laddstationer.

Som vi har hört tidigare höjs nivåerna för utsläppsminskning från 6 till 10 procent för både bensin och diesel för att Sverige ska styra mot sitt ESR-åtagande. Jag vill här lägga till att Styrmedelsutredningen har i uppdrag att analysera om styrmedel kan utformas för att fasa ut fossila bränslen ur de sektorer som omfattas av EU:s ansvarsfördelningsförordning, även kallad ESR-förordningen, i den takt som krävs för att på ett kostnadseffektivt och samhällsekonomiskt effektivt sätt nå det långsiktiga klimatmålet till 2045 och de övriga EU-rättsliga åtaganden som Sverige har på klimatområdet.

Styrmedelsutredningen ska bland annat lämna förslag om hur reduktionsplikten bör utvecklas och analysera vilka andra styrmedel som kan användas för att säkerställa att Sveriges klimatåtaganden inom EU nås.

Utredningen ska också titta på om ett gemensamt reduktionskrav ska ställas när det gäller bensin och diesel. Med tanke på hur det gick med den förra regeringens beräkningar och bristande underlag gällande reduktionsplikten är det nu oerhört viktigt att det blir ett underlag som det faktiskt går att bygga beslut på, och beslut som håller över tid.

Detta med att få beslut som håller och få bort ryckigheten i politiken är också något som väldigt tydligt har efterlysts av remissinstanserna. Dessutom är delen som ska analysera vilka andra styrmedel som kan användas för att säkerställa att Sveriges klimatåtaganden inom EU nås oerhört viktig, så att vi inte än en gång lägger alla ägg i samma korg.

Fru talman! Jag vill bemöta några av de reservationer som finns i betänkandet. Särskilt vill jag nämna hur Miljöpartiet och Vänsterpartiet – som vi delvis redan hört från talarstolen – å ena sidan kräver en ökad mängd biobränsle men å andra sidan kräver ett mer återhållsamt jordbruk och skogsbruk. Man anser att Sverige bör sträva efter att i allt större utsträckning stärka den nationella förmågan till självförsörjning av drivmedel, men vad ska det produceras av? Dessutom är ju kortlivade produkter av ondo i dessa två partiers narrativ, vilket tydligt kom fram i skogsbruksdebatten tidigare under våren men även i de två klimatdebatter som vi hade för två veckor sedan. Detta gör att deras ekvation inte går ihop. Vi ska ersätta fossilt material, men vi ska inte använda oss av skogen. Samtidigt ska vi öka självförsörjningen. Vad ska vi då använda oss av? Vill vi ha omställning eller inte?

Propositionens inriktning innebär skärpta och breddade hållbarhetskrav för bränslen, nya rapporteringskrav för datacenter och en omarbetad och mer teknikneutral reduktionsplikt. Syftet är att nå EU:s klimatmål och främja elektrifiering, vilket i allra högsta grad är omställning för framtiden.

(Applåder)