Herr talman! Det är inte vanligt att se mig i utbildningsutskottets debatter. Jag är ledamot i näringsutskottet. Jag får väl i debatten i dag vara den som talar om näringslivets konkurrenskraft.

Herr talman! Det har talats väldigt lite om näringslivets konkurrenskraft i debatten. Det är ändå lite beklagligt med tanke på att det just nu i kammaren finns ledamöter närvarande som också sitter i näringsutskottet.

Herr talman! Sverige har i många avseenden en stark konkurrenskraft. Den har drivits fram genom en välfärd som är i världsklass. Vi har goda förutsättningar med starka industrier som har haft och fortfarande har en hög innovationsförmåga.

För inte länge sedan var vi världens främsta innovationsnation. Vi var bäst i världen på innovation. Men det är vi inte längre, även om vi står oss starka på världsmarknaden.

Herr talman! I inledningen av den här mandatperioden valde Tidöregeringen att kraftigt minska anslaget till innovation. Vinnova räknade med att det var en nedskärning som de facto hade inneburit nedskärningar på 1 miljard kronor.

Detta ledde till att Vinnova fick omprioritera väsentligt i sina program. Det drabbade de små och medelstora företagen. Det är de som står för det mesta av den banbrytande innovationen. Det gjordes av en regering som säger sig prioritera de små och medelstora företagen, herr talman.

Nu är vi i ett annat läge. Regeringen har valt att återföra pengarna som man tog bort efter högljudd kritik från oss i oppositionen men också det samlade näringslivet i Sverige, akademin, forskningen och så vidare.

Det som sker med sådana kraftiga skiftningar i regeringens innovationspolitik är att det skapar en ryckighet i våra innovationssystem. Tilliten till politikens förmåga att tillsammans med näringslivet investera i vår gemensamma innovationskraft har kraftigt försämrats. Det kan jag bara beklaga.

Denna ryckighet har fortsatt under mandatperioden när det nationella inkubatorsprogrammet riskerade att få kraftigt minskade medel. Regeringen vaknade i sista stund och valde att inte genomföra nedskärningarna. Men det skapade återigen tillitsproblem för regeringen från det samlade näringslivet om huruvida man vill satsa på svenska innovationer i näringslivet.

Herr talman! Det är därför som vi socialdemokrater har motionerat om en rad åtgärder om att stärka vår innovationskraft. Det ska bland annat ske genom att ta fram en innovationsstrategi i tät samverkan med arbetsmarknadens parter, näringslivet, akademin och civilsamhället. Det handlar om att tillsammans identifiera strategiska teknikområden som Sverige borde satsa på. Vi ser även att vi behöver bli bättre på hur vi hanterar våra immateriella tillgångar på bästa sätt och inkludera det i innovationsstrategin.

Vi har föreslagit en satsning på landets scaleup-företag, som är i behov av rätt insatser i stadiet där de behöver intensifiera arbetet med att kommersialisera forskningsresultat. Det behöver ske i en mycket snabbare takt, herr talman.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Forskning och inno-vation för framtid, nyfikenhet och nytta

Vi ser även behovet av fler samverkansprogram. Det var något som togs bort av Tidöregeringen. Jag förstår inte riktigt varför den tog bort dem. De var framgångsrika. Det var bland annat där som det gjordes väldigt många satsningar i de gröna industrierna, som många sverigedemokrater tycker om att håna men som regeringen säger att den ställer sig bakom. De kom fram via samverkansprogrammen. De är helt borta nu i regeringens budget, och det beklagar vi.

Vi vill se fler sådana i för Sverige strategiskt viktiga teknikområden. Det handlar om att skapa ytor för samverkan mellan akademi, näringsliv, civilsamhälle och arbetsmarknadens parter.

Herr talman! Vi är litet land, om det har undgått någon, med tio miljoner invånare. Det innebär att om vi inte har ytor för samverkan är vi helt körda. Vi måste samverka för att stärka vår konkurrenskraft. Det är beklagligt att det inte finns sådana ytor på Regeringskansliet i dag.

Herr talman! Detta återfinns inte heller i den forsknings- och innovationsproposition som vi diskuterar här i dag.

Vi välkomnar såklart satsningarna som görs på Vinnova. Det gäller även det stöd som ges till teknisk infrastruktur, inte minst genom ökade anslag till Rise och de investeringar som sker för avancerad forskningsinfrastruktur.

Men det duger inte, herr talman. Vi ser hur andra länder tar ett mycket mer samlat grepp om innovationspolitiken just för att se till att fler forskningsresultat kommersialiseras.

I Draghirapporten, som jag antar att ledamöterna i kammaren och talmannen har hört en del om, lyfter man fram de utmaningar som EU står inför kopplade till vår konkurrenskraft. Enligt den är just långsiktighet och robusthet i våra stödprogram till innovation avgörande.

När EU och Sverige utmanas av Kina och USA både genom tullkaos skapad av högerpopulister på andra sidan Atlanten och genom otillbörliga statsstöd är en förutsägbar innovationspolitik viktig. Men det är något som den här regeringen har misslyckats med.

Vi befinner oss i ett läge där investeringar i innovation blir färre och vår tillväxt sjunker. Då måste vi satsa oss ur de utmaningar vi står inför. Men, herr talman, det ledarskapet har tyvärr uteblivit.

Herr talman! Det är just därför vi socialdemokrater vill se satsningar på forskning som överstiger regeringens och som återigen placerar Sverige på första plats inom forskning och innovation. Vi vill ha särskilt fokus på hur vi kan få fler forskningsresultat att kommersialiseras, för det har vi varit bäst på i Sverige. Innovation och kvalitet – det är så vi konkurrerar med stora ekonomier. Vi gör det genom att vara bäst. Och Sverige är inte bäst längre. Vi måste tillbaka dit.

Vi socialdemokrater föreslår som sagt en nationell innovationsstrategi. Vi vill se att stödet till nationella inkubatorprogram blir mer långsiktigt och att kommersialiseringen av forskningsresultat ökar.

Utöver detta kan man tydligt se att vi socialdemokrater lägger och konsekvent har lagt mer pengar på innovation under den här mandatperioden, för vi vet att staten och det privata kapitalet behöver kroka arm för att klara av att satsa i framtidens branscher.

När staten är med som en aktiv aktör attraherar det privat kapital som senare skapar livskraftiga bolag. Ett sådant exempel, herr talman, är life science-industrin, som enligt regeringen själv är en basindustri i Sverige. Men regeringen brukar ju uttala att allting är en basindustri, och sedan lägger man inte pengar på det. Om det är en basindustri måste det resurssättas, men i den senaste life science-strategin presenterades inga delmål eller ytterligare resurssatsningar för att stärka Sveriges position inom branschen.

Vi vill därför se ett mål för exporten av life science-industrin och ta ett samlat grepp för att satsa på en avgörande bransch och industri för svensk konkurrenskraft och även möjliggöra fler kliniska prövningar i Sverige.

Herr talman! Sverige står inför stora utmaningar, och Socialdemokraternas forsknings- och innovationspolitik är centrala delar för att stärka vår konkurrenskraft och skapa fler jobb i Sverige.

Jag står såklart bakom alla socialdemokratiska reservationer, men för tids vinning yrkar jag endast bifall till reservationerna 7, 29 och 84.

Nu ska vi heja fram Bajens damer till finalvinst!

(Applåder)