Herr talman! Det här är en av de tyngsta debatterna under hela mandatperioden när det gäller forskningen. Jag kommer att prata lite om Miljöpartiets forskningspolitiska prioriteringar och om ekonomi, akademisk frihet och jämställdhet.

Vår samtid präglas av ett antal stora globala megatrender som påverkar hur vårt system för utbildning och forskning behöver organiseras för att stärka vårt samhälle. Ibland brukar det kallas globala megatrender. Man nämner klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald, globalisering, digitalisering, teknisk utveckling, urbanisering och demografiska förändringar. Flera områden beskrivs i regeringens forskningsproposition. Forskning och högre utbildning står inför en intensiv tid av förändringar och utveckling för att möta de behov som de globala megatrenderna skapar i alla samhällen på hela planeten nu och i framtiden.

Den samhällsomvandling som krävs för att bromsa och hantera konsekvenserna av klimatförändringarna utgör en delvis oöverblickbar utmaning. Högre utbildning och forskning har en nyckelroll att spela för att möjliggöra omställningen till ett hållbart samhälle. I såväl grundlag som högskolelag finns ett mandat att aktivt arbeta för att främja hållbar utveckling, och genom mångvetenskapliga angreppssätt får samhället en bred bild av klimatförändringarnas orsaker, utveckling och konsekvenser.

Förutom forskning som ger oss insikter i klimatförändringar behövs även forskning som ska förstå och hitta lösningar för att både sänka utsläpp och förhindra negativa effekter av klimatförändringar. Här behövs en bredd av forskning på både vetenskaplig och konstnärlig grund inom vitt skilda områden som naturvetenskap, filosofi, ekonomi, teknik och samhällsvetenskap, som i samverkan kan hjälpa samhället i denna ödesfråga. Den kunskapen är grunden till hur vi sänker utsläppen och anpassar samhället. Här har lärosätena en enorm potential att genom utbildning, forskning och samverkan tydliggöra vad som behöver göras. Den samlade vetenskapens besked är att det som nu krävs är en snabb och genomgripande omställning.

För Miljöpartiet är vetenskap och forskning ett fundament. Vi ser med största allvar på politikens roll att ge förutsättningar för den fria akademin att ge oss de kunskaper vi behöver för att genomföra omställningen med bibehållen respekt för akademins frihet och oberoende.

Oberoende forskning är viktig för Sveriges och hela världens utveckling. Det är därför vi gör vissa prioriteringar när det gäller de forskningspolitiska investeringarna och de strategiska satsningarna. Detta gör vi också genom att vi lägger mer pengar än vad regeringen gör på forskning. Det ska finnas tillräckligt med medel för forskares och lärosätens helt egna fria prioriteringar.

Herr talman! Skyddet för den akademiska friheten behöver stärkas i grundlagen. I vår följdmotion till forskningspropositionen avsåg vårt första yrkande detta, och skälet var att detta är en fundamental fråga för forskningens frihet. Det yrkandet har tyvärr redan avslagits här i riksdagens kammare efter beredning i konstitutionsutskottet. Jag ser det bara som att det kommer att ta lite längre tid att komma till skott med det omfattande arbete en parlamentarisk grundlagsutredning innebär.

Regeringen har i forskningspropositionen aviserat två utredningar som rör den akademiska friheten, dels om lärosätenas organisering, dels om akademisk frihet. Det här är inte i närheten av tillräckligt, för vad som krävs nu är en omfattande grundlagsutredning med uppdrag att stärka skyddet för den akademiska friheten i dess helhet.

Universitetskanslersämbetets rapport om akademisk frihet i Sverige har nämnts tidigare. Det som inte har lyfts fram lika mycket är att det i särklass vanligaste skälet till att den akademiska friheten anses vara utmanad är politisk påverkan, bland annat när det gäller hur forskningsfinansiering och styrning är uppbyggda och fungerar. Det sker även i kombination genom till exempel riktade utlysningar och strategiska satsningar. Miljöpartiet noterar att regeringen i sin redogörelse för UKÄ:s rapport i forskningspropositionen avstår från att nämna just hotet från politisk påverkan.

I ljuset av det här är det viktigt med en utredning som tar ett brett grepp om akademisk frihet i grundlag men också i lag, förordningar och andra regleringar. Tar nu regeringen tag i det här viktiga området? Nej, det gör den inte. Utredningen om akademisk frihet är redan tillsatt. Den fokuserar inte på akademins frihet och skydd från en klåfingrig regering, oavsett vilken färg den må ha, utan på akademins eget ansvar. Självklart har akademin ett eget ansvar för akademisk frihet. Men utredningen bortser också från studenternas rätt till akademisk frihet och förbjuder uttryckligen utredaren att utreda behovet av grundlagsändringar.

När det gäller utredningen om lärosätenas associationsformer, vilken har nämnts under debatten, finns det faktiskt inte så mycket att säga utifrån forskningspropositionen.

Regeringen slösar verkligen inte med orden när man beskriver utredningen. Den beskrivs så här: ”Regeringen avser därför tillsätta en utredning för att analysera ändamålsenligheten i dagens myndighetsform för statliga universitet och högskolor.” Det är vad vi vet om den här utredningen.

Herr talman! Jag får erkänna att jag som Miljöpartiets ledamot tyvärr har varit lite otydlig i beredningen av beslutspunkten. Jag vill informera om att Miljöpartiet avser att ansluta sig till reservation 92 vid morgondagens votering.

Trots den bristfälliga informationen om vad regeringen faktiskt vill med den här utredningen vill jag ge regeringen möjligheten att ta fram underlag om hur olika associationsformer, inklusive den statliga, kan stärka den akademiska friheten för studenter, lärare och forskare vad gäller organisationsform, stärkt skydd för finansieringen, en mer oberoende tillsättning av olika personer och ett starkare skydd från påverkan av en regering. Jag ser gärna att det i direktiven är tydligt att det är tillåtet för utredaren att resonera om förutsättningarna för stärkt skydd i grundlagen, så att en parlamentarisk grundlagsutredning sedan kan ta det arbetet vidare.

Herr talman! En viktig del av en stark och fri akademi handlar om att helt enkelt ha tillräckligt med pengar. Den som finansierar det du gör har du ett beroende till. Vi behöver se till att den fria forskningen skyddas från beroenden och påverkan från den som sköter finansieringen.

Ett sätt att se till att akademin har mer pengar är att avveckla produktivitetsavdraget. Det är någonting som har diskuterats väldigt länge. Det finns ett parti som faktiskt redan nu har med det i sin budget.

Det pågår en helt orimlig urholkning av lärosätenas finansiering. Det leder till mindre undervisningstid och färre möten mellan forskare och studenter. Man ska alltså lära sig mer och springa fortare. Nobelprisen ska tydligen tilldelas i allt högre takt med allt mindre förutsättningar för forskningen.

Det övergripande målet med svensk forskningspolitik får väl ändå anses vara väl etablerat: ”Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt.”

I den forskningspolitiska propositionen från 2016 aviserade Miljöpartiet och Socialdemokraterna det forskningspolitiska målet. Regeringen behåller målet, och det är bra.

Däremot stryker regeringen målet om att jämställdheten inom högre utbildning ska öka. Det är vi kritiska till, och vi är i viss mån förvånade att regeringen tar bort det. Jämställdhetsmålet behöver vara kvar för att betona värdet av jämställdhet inom forskningen och för att över tid följa hur rekrytering av till exempel professorer och lektorer ser ut.

Jämställdhetsmyndighetens synpunkter inför regeringens forsknings- och innovationspolitik var tydlig. Myndigheten anser att regeringen bör jämställdhetsintegrera utformning och styrning av forsknings- och innovationspolitik för att Sverige ska vara en ledande forskningsnation, vilket vi alla vill.

Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation 23, som handlar om ökade basanslag, reservation 27 om att avskaffa produktivitetsavdraget samt reservation 87 om akademins och forskningens frihet, i detta mandatperiodens viktigaste ärende om svensk forskning.

I detta anförande instämde Jan Riise (MP)