Fru talman! I dag debatterar vi trafikutskottets betänkande om luftfartsfrågor och regeringens förslag om en ny lag om tillhandahållande och användning av flygbränsle.
Vi socialdemokrater står bakom alla våra reservationer, men jag yrkar i dag bifall enbart till reservation 3 under punkt 3, som handlar om finansiering av regionala flygplatser, och reservation 9 under punkt 5, som rör Arlanda, Bromma och Skavsta flygplatser.
Låt mig börja i enighetens anda. Jag tror att alla partier i denna kammare delar insikten att flyget är viktigt för Sverige. Vårt land är stort, avlångt och glesbefolkat, och dessutom ligger vi i Europas utkant. För många människor, företag och regioner är flyget helt avgörande för tillgänglighet, konkurrenskraft och för att hålla landet samman.
Fru talman! Vi socialdemokrater vill ha en effektiv, hållbar och strategisk flygpolitik – en politik som förenar klimatansvar med nationell sammanhållning. Men det här betänkandet visar en regering som saknar riktning. Det finns ingen ordentlig strategi och ingen samordning utan bara lite lappande i kanten.
Det blir extra tydligt när vi ser vad som händer med våra regionala flygplatser, vilket några ledamöter redan har nämnt. Kommuner och regioner larmar; de orkar inte längre själva. Dessa flygplatser fyller samhällsviktiga funktioner för beredskap, sjukvård och näringsliv. Det är inte rimligt att kommunerna ska bära det ansvaret på sina axlar.
Fru talman! Vi menar att det är hög tid att se över finansieringen. I det säkerhetspolitiska läget vi befinner oss i, där beredskap, totalförsvar och robusthet krävs, är det fullt rimligt att staten genom Swedavia får ett större ansvar – kanske till och med för hela flygplatsnätverket. Vi behöver ett statligt helhetsansvar, inte ett lapptäcke där enskilda kommuner får bära nationella uppgifter på sina axlar.
Fru talman! Redan i förra årets luftfartsdebatt stod jag här och varnade för att Bromma höll på att bli en spökflygplats, och nu är vi där. Den reguljära flygtrafiken har kollapsat – 95 procent av resenärerna är borta. Terminalen ekar tom, och flygbolagen har lämnat flygplatsen. Ändå pumpas hundratals miljoner kronor om året in från skattebetalarna för att hålla igång något som inte längre fyller sitt syfte.
Dessutom hör vi från regeringens och infrastrukturministerns sida att det kanske vänder – 2065. År 2065 kanske det vänder för Bromma flygplats. Med sådana budskap menar Tidöregeringen tillsammans med SD att man är beredd att skattefinansiera en spökflygplats i fyra decennier till, fru talman. Det är en flygplats som skulle kunna ge plats åt tusentals bostäder och arbetstillfällen.
Det här är inte långsiktighet, fru talman. Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna kallar detta att ta ansvar. Jag kallar det vad det är: prestige på skattebetalarnas bekostnad.
Vi har hört Kristdemokraterna säga att de står upp för det glömda Sverige, men ändå försvarar de ett tomt flygfält i huvudstaden. Sverigedemokraterna säger att de står på vanligt folks och glesbygdens sida, men de röstar gång på gång för att miljonärer ska kunna flyga privatjet från Bromma med sina mopsar.
Jag tycker att det är dags att ta till sunt förnuft. Det här är en flygplats som marknaden har övergivit. Flygtrafiken i Stockholmsregionen behöver koncentreras till Arlanda. Vi hörde även från Moderaterna och Kristdemokraterna att vi inte kan ha två flygplatser i en region. Det här behöver göras för kapacitetens skull, för miljöns skull och för att fler bostäder ska kunna byggas för de nya stockholmarna.
Fru talman! Flygpolitiken ska självklart också handla om framtiden. Vi ser nu en snabb utveckling av drönartrafik och drönarteknik. Vi ser drönare som används för att flytta hjärtstartare till olycksplatser och drönare som används för att upptäcka oljeutsläpp, inspektera kraftledningar och mäta virkesvolymer i skogsbruk. Det är jättebra. Det är också ett sätt att effektivisera samhällsservicen. Vi ska såklart välkomna den här tekniken, men vi måste även se till att reglera drönartrafiken klokt.
I ärlighetens namn behövs dessutom inte 130 hektar mark för att drönartrafiken ska fungera här i Stockholm. Det behövs inte. Jag ville bara säga det.
Fru talman! Samma framtidsfokus behövs såklart i klimatpolitiken. Flyget måste vara en del av klimatomställningen, inte ett undantag. Vi vill öka inblandningen av hållbara flygbränslen, och vi hör att branschen kämpar med den frågan. Vi vill också stärka elflygets utveckling. Det är bra att göra Sverige till ett föregångsland för fossilfritt flyg. Det kommer att kräva investeringar, främjande av forskning och såklart politiska beslut.
Avslutningsvis vill jag säga att vi socialdemokrater står för en flygpolitik som ska hålla ihop Sverige och som driver klimatomställningen och bygger framtiden. Flyget behövs för inrikesresor, utrikesresor, sjukvård, beredskap och konkurrenskraft – men vi måste också tänka på att det behövs rätt sorts flyg på rätt plats och med rätt ansvar.
Jag yrkar återigen bifall till Socialdemokraternas reservationer 3 och 9.
(Applåder)