Fru talman! Under de senaste ett och ett halvt åren har vi kristdemokrater arbetat med en samhällsbyggnadskommitté som har arbetat fram den politik som vi ämnar driva för att bygga ett bättre samhälle. Jag har haft förmånen att arbeta med våra tankar kring framtida infrastruktur.

Jag ämnar därför i dag lyfta fram vad vi kristdemokrater anser är nödvändigt för att flyget ska utvecklas på ett bra sätt. Därefter kommer jag att peka på det vi har fått med oss i regeringen samt avsluta med en framtidsspaning.

Fru talman! Flyget är en del av den nationella kollektivtrafiken. Därför lyfte jag redan under förra mandatperioden att det ska vara möjligt för kommuner och regioner att upphandla flygtrafik. Det är därför glädjande att detta nu är regeringens politik.

Men vi vill fortsätta att stärka flyget, och därför vill vi stärka det statliga driftstödet till icke-statliga flygplatser. Vi vill se över basutbudet, och vi vill förändra ägardirektivet så att Swedavia får ett bredare uppdrag avseende militära och civila funktioner samt avseende GA-trafiken. Jag är inte säker på att alla vet vad GA-trafik är, men det är alltså privata helikoptrar, polisflyg, ambulansflyg, brandflyg, statligt flyg och flygskolor. Det är med andra ord allt det som egentligen inte är det vanliga flyget, det som man i vanliga fall talar om, men som är helt samhällsnödvändigt.

Vi vill också utveckla Arlanda så att vi kan ta upp konkurrensen med Köpenhamn avseende att vara Nordens starkaste flyghubb. Ska vi lyckas med det måste vi få till infrastrukturen till och från Arlanda, och vi måste underlätta för både utrikes och inrikes passagerare. Kristdemokraterna vill därför att man tillsätter en Arlandaförhandling.

På samma sätt som vi vill utveckla Arlanda vill vi att man utreder Bromma avseende i första hand GA-trafik och drönare. Det är svårt att se hur framtidens drönartrafik ska fungera tillsammans med all annan trafik som kommer att gå på Arlanda.

Samtidigt ska vi vara medvetna om att en ny järnvägsförbindelse mellan Nyköping och Stockholm kommer att förändra förutsättningarna för Skavsta, vilket är bra ur både ett regionalt och ett nationellt perspektiv.

Fru talman! Regeringen har gjort en hel del på flygområdet. Vi har avskaffat flygskatten. Vi har fördubblat det statliga driftsstödet till regionala flygplatser. Vi har tillsatt en Arlandasamordnare. Vi har gjort det möjligt för kommuner och regioner att upphandla flyg, som jag redan nämnt. Vi har förbättrat infrastrukturen både till Landvetter och framgent till Skavsta.

Samtidigt har regeringen gett Energimyndigheten i uppdrag att påskynda arbetet avseende fossilfritt flyg. Man har påbörjat ett nordiskt samarbete avseende elflyg. I dag tar vi också beslut om en ny förordning avseende hållbart flygbränsle som är en del av regeringens förhandling avseende Fit for 55.

Utöver detta avser regeringen att tillsätta en utredning som omfattar det nationella basutbudet och Bromma flygplats. Utredningen kommer bland annat att titta på frågor om hur basutbudet bör se ut på sikt, inklusive frågor om finansiering och organisation. Arbetet med direktiven pågår.

Vi kan se hur det ser ut för de kommunala flygplatserna. Redan i dag har de ett samlat underskott på cirka 800 miljoner. Det gör att man på flera orter har allvarliga funderingar på att lägga ned flygplatsen, vilket kommer att försämra vår civila och militära beredskap samtidigt som det försvårar för näringslivet att utvecklas i hela landet.

Den kommande utredningen bör därför även titta på hur man gjort i Finland och Norge, där deras motsvarighet till Swedavia har tagit över ansvaret för hela inrikesflygets infrastruktur.

Det är tyvärr inte säkert att ökat statligt stöd kommer att rädda de kommunala flygplatserna, utan mycket talar för att vi behöver göra en större förändring för att skapa ett väl fungerande inrikesflyg i hela landet. Utifrån detta perspektiv är det bra att regeringen och andra offentliga aktörer samt bolag nu ser över sina resepolicyer så att man kan flyga, vilket stärker flyget över tid.

Fru talman! Det pågår en fantastisk teknisk utveckling inom flyget. St1 och Preem tar fram nya, mer miljövänliga bränslen. GKN Aerospace hemma i min hembygd utvecklar bättre och miljövänligare traditionella motorer, samtidigt som man tillsammans med sina partner håller på att ta fram motorer som kommer att kunna drivas med vätgas. Heart Aerospace har utvecklat ett modernt elflyg som kommer att förändra flygets förutsättningar.

Tyvärr tappar vi Heart Aerospace, då de nu kommer att fortsätta att utveckla sitt flyg i USA. Detta visar att vi måste förbättra förutsättningarna för flyget om vi ska klara av att vara med och utveckla nästa generation av miljövänliga flyg.

Denna förändring av flyget kommer att ställa helt nya krav på framtidens flygplatser avseende möjlighet att leverera olika bränslen samt el. Det kommer också att ställa krav på de lokala räddningstjänsterna på flygplatserna, som kommer att vara tvungna att kunna hantera olika typer av olyckor och bränder.

Men även om omställningen har utmaningar är den nödvändig, och summan av alla förändringar blir att vi på sikt flyger inrikes med el, kontinentalt med vätgas och interkontinentalt med biobränsle.

Fru talman! Flyget är en del av svensk kollektivtrafik. Vi måste därför förbättra flygets förutsättningar. När den tekniska utveckling som just nu pågår får full effekt kommer flyget med all sannolikhet att vara ett betydligt miljövänligare alternativ än exempelvis järnvägen. Detta paradigmskifte kommer att förändra vår syn på flyget och framtidens resande.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag och avslag på alla motioner.