Herr talman! När man tar steget att vidareutbilda sig på högskola gör man det med entusiasm och framtidstro. Sverige som kunskapsnation ska uppmuntra personer att vidareutbilda sig.

Höstterminen 2023 var totalt 383 500 studenter registrerade för studier vid universitet och högskolor, vilket var en ökning med cirka 11 000 studenter.

Till höstterminen 2023 var det 27 procent av alla 19-åringar som sökte till högskolan. Det är väl dessa, de som precis startar sin utbildning på universitet eller högskola, som har allra svårast att hitta en bostad på den nya orten.

När man är 19 år och entusiastisk inför den nya tillvaron ska inte bostaden vara den del man mest oroar sig för. Det ska finnas tillräckligt med studentbostäder som man kan hyra inom rimlig tid och förhoppningsvis till rimlig kostnad. Allt som oftast är avståndet till universitetet eller högskolan en viktig faktor när man väljer studentbostad.

Problemet med för få studentbostäder har alldeles för länge sopats under mattan. Nu gör regeringen en åtgärd för att göra det ekonomiskt möjligt att bygga fler studentbostäder men även fler lägenheter på samma yta.

I Sverige finns det 95 000 studentbostäder. Flest studentbostäder finns i landets storstäder och på de större universitets- och högskoleorterna. Men det är för få bostäder för de studenter vi har i dag och alldeles för få om vi vill vidareutveckla universiteten.

I Sverige måste varje nybyggd studentbostad som har ett badrum i dag vara utformad så att badrummet är tillgängligt för rullstolsburna. I Norge måste endast en femtedel av alla nybyggda studentbostäder vara tillgänglighetsanpassade. I Finland är det 5 procent.

Tillgänglighetskravet innebär att varje badrum är dubbelt så stort som det skulle behöva vara. Det innebär att 2 300 fler studentbostäder skulle ha kunnat byggas de senaste 25 åren om tillgänglighetskravet inte hade funnits.

Kraven på tillgänglighet i det enskilda boendet är ytterst viktiga för individer med särskilda behov. Undantagen ska inte hindra personer med funktionsnedsättning från att hitta sin studentbostad och vara delaktiga i sociala sammanhang, då studentbostäderna ska kunna besökas av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

På många studieorter är det svårt för studenter att hitta boende. Därför behöver byggregelverket förenklas. Syftet är att försöka få fler studentbostäder genom sänkta byggkostnader och ökad flexibilitet i byggandet. Lagändringen syftar till att skapa fler möjliga planlösningar och minska bostadsytan för att rymma fler bostäder inom en given yta.

En del i propositionen som inte ska förbises är att man nu kommer att definiera studentbostäder i plan- och bygglagen. Det underlättar hanteringen av dessa bostäder men även att göra riktade insatser till just studentbostäder. Vi kristdemokrater har länge haft detta som krav: att man ska kunna göra riktade insatser till just studentbostäder och inte behöva ta hänsyn till hela hyresbeståndet.

I och med att undantag från kraven på tillgänglighet och användbarhet för studentbostäder införs i plan- och bygglagen behöver termen studentbostad definieras och framgå direkt av lagen. Regeringen föreslår därför att det införs en definition av termen studentbostad i plan- och bygglagen. Studentbostad ska definieras som en bostad avsedd för studerande på universitet, högskola, annan eftergymnasial utbildning eller vuxenutbildning.

Det är ganska trevligt att inte bara Tidöpartierna tycker så här utan att också Centerpartiet ställer sig bakom det. Man kan alltid önska att det hade kommit fortare och inte så långt in i mandatperioden, men jag är glad att vi står här i dag och kan göra detta. Jag tror att det är bra för studenterna, inte bara i dag utan även i morgon.

Jag yrkar bifall till förslaget.