Fru talman! Tack, Roger Hedlund, för frågan! När vi fortfarande hade investeringsstöd för hyresrätter var jag på besök i Gällivare och frågade vilken effekt det hade och vilken effekt det fick att slopa det. Jag tror att det var en stor tvåa som exemplet gällde, och där skulle hyran bli 8 000 med investeringsstödet, och den steg till 10 000 utan. Det fanns krav på dem som byggde gällande hur hyrans skulle tas ut och vilka effekter den skulle få. Det funkade.

Om man inte vill se någon form av engagemang från statligt håll för att människor ska ha råd att hyra är man tvungen att försöka hitta andra vägar. Då blir det tillgängliga sättet att minska kvaliteten. Man minskar takhöjden, dagsljuset och så vidare, så att det blir billigare att bygga. Men detta är inget som garanterar hur hyran kommer att bli.

I ett hus som innehåller åtta lägenheter med en viss hyra och två lägenheter med en högre hyra, kommer givetvis alla att vilja ha lägenheterna med lägre hyra. Hur gagnar detta dem som behöver de större toaletterna och tillgängligheten? Det blir återigen någon form av exkludering av studenter.

Studenterna är vår framtid. Det är ingen hemlighet att jag är beredd att satsa samhällets pengar, det vill säga fördela pengarna från skattebetalarna, på dem som är vår framtid, nämligen studenterna.

Det system som förslaget bygger på ger inga garantier för lägre hyra. Det finns inga garantier för lägre hyra.