Herr talman! Statsrådet är kanske det mest historieintresserade statsrådet i regeringen, för vi hamnar ofta i diskussioner om hur det var förut.

Jag kom till socialutskottet den här mandatperioden. För mig känns det därför väldigt ointressant att diskutera tidigare ståndpunkter som ligger fyra år tillbaka i tiden, och så tror jag att det känns för väljarna också.

Men statsrådet är faktiskt statsråd i den här regeringen, som hade lyckan att vinna valet och som sitter på makten. Det har också gått många år sedan 2022, då Winbergs utredning var klar, där man berörde den här frågan. För mig blir det lite obegripligt varför vi måste vänta på LVU-utredningen och varför vi inte kunde ha klubbat det här i dag – om det nu finns en enighet och om det dessutom finns en vilja att göra någonting åt det här.

Min fråga blir då: Varför använde man inte tiden efter att utredningen var klar med förslaget till att titta närmare på frågan och baka in detta i den nya socialtjänstlagen, som vi av allt att döma kommer att klubba igenom i eftermiddag?