Fru talman! I dag debatterar vi flygfrågor.

Sverige är beroende av flyget. Vi är ett avlångt land, och utan flyget skulle Sverige inte kunna fortsätta att ha en hög innovationstakt och öka sin konkurrenskraft. Det skulle bli svårare att jobba och bo i hela landet och att hälsa på släktingar och vänner runt om i landet. Vi behöver att alla de fyra trafikslagen – flyg, sjöfart, väg och järnväg – fungerar och att de fungerar tillsammans.

Det är viktigt att binda ihop trafikslagen för att kunna nå flygplatserna med spårbunden trafik. Det är därför positivt att man nu i Västsverige har funnit en lösning för en ny järnväg Göteborg–Borås, med fyra spår under Landvetter. Det kommer att öka Landvetters upptagningsområde och förmåga att attrahera nya direktlinjer.

Regeringen har också tillsatt en Arlandasamordnare, med syfte att stärka Arlandas konkurrenskraft genom att förbättra tillgängligheten för kollektivtrafik och även väg- och järnvägstrafik. Rapporten kommer att redovisas senast den 31 maj. Jag ser verkligen fram emot den.

Samtidigt är flyget under press, inte minst inrikesflyget. Om vi vill att hela landet ska leva måste vi underlätta för flygets återhämtning efter pandemin och med färre överflygningar på grund av Ukrainakriget samt den pågående lågkonjunkturen.

Liberalerna och dess samarbetspartier ser flygets fördelar och det svåra dagsläget och har vidtagit en rad åtgärder. Vi har tagit beslut om 1 miljard för att kompensera för en stor eftersläpande kostnad från pandemin, då flygplatserna var tvungna att ha säkerhetskontrollerna öppna fast resenärerna i princip uteblev. Alternativet var att kostnaden skulle tynga biljettpriserna och försvåra återhämtningen. Vi har också dubblerat driftsstödet till de icke-statliga flygplatserna till 210 miljoner.

Vi har även tagit bort flygskatten. Fokus i klimatomställningen ska vara flygets utsläpp, inte flygresan som sådan. En borttagen flygskatt kommer att stärka tillgängligheten inrikes men även utrikes, framför allt från Arlanda och Landvetter. Utan flygskatt blir det mer attraktivt för flygbolag att välja Sverige. Flygskatten avskaffas den 1 juli 2025.

Samtidigt ska flyget naturligtvis göra sin del i klimatomställningen och eliminera sina utsläpp. Swedavia med sina tio större flygplatser och de regionala flygplatserna är snart klimatneutrala och undersöker hur laddinfrastruktur och alternativa bränslen kan tillhandahållas av flygplatserna. I flygbranschens färdplan för ett fossilfritt Sverige är målet ett fossilfritt inrikesflyg redan 2030 och ett fossilfritt utrikesflyg 2045.

Det är samtidigt viktigt att flyget i Sverige har konkurrensneutrala förutsättningar för sin klimatomställning. Under det svenska ordförandeskapet fattades beslut om EU:s gröna omställningspaket Fit for 55 och ett paket specifikt riktat mot flyget – ReFuelEU Aviation. Utdelningen av fria utsläppsrätter kommer att upphöra 2026, och vi får en gemensam lagstiftning om reduktionsplikt för fossilfria bränslen i dagens flygbränsle. Det kommer att driva omställningen av flyget i hela Europa. I och med dagens betänkande beslutar vi om kompletterande bestämmelser när det gäller ReFuelEU Aviation. Flygets utsläpp löser vi bäst på internationell nivå för att få effekt, och här måste vi använda EU för global påverkan.

På ämnet konkurrensneutrala förutsättningar för flyget är det också dags att se över de resepolicyer som finns i Sverige. Sverige är EU:s till ytan tredje största land och det land som har längst avstånd mellan landsändarna. För att bibehålla och fortsätta att utveckla ett konkurrenskraftigt Sverige krävs en fungerande flyginfrastruktur. Det är därför viktigt att resepolicyer inte hindrar eller försvårar effektiva resor inom Sverige och till utlandet.

Möjligheten att köpa till fossilfritt bränsle vid flygning tillvaratas inte i dag i tillräckligt hög omfattning. Sverige lider fortfarande av efterdyningarna från en tid när man inte trodde på flygets klimatomställning. Resepolicyer inom både offentlig förvaltning och privata företag förordar att andra färdsätt ska väljas framför flyget, inte minst inrikes, även om det ger betydligt längre restid för den anställda och potentiellt högre kostnader. Detta riskerar också att hindra flygets omställning. I stället för hotellövernattningar och ökad betald restid kan kostnaderna omprioriteras till inköp av fossilfritt bränsle.

Teknikneutrala resepolicyer som ser till hela kostnaden för en resa gynnar svenska intressen och landets tillväxt, samtidigt som klimatet kan värnas och resenärerna kan minska sin tid från hemmet. För att föregå med gott exempel har Regeringskansliet infört en färdmedelsneutral resepolicy som började gälla redan 2024. Nu behöver fler ta efter.

För att nå flygbranschens mål att ha ett fossilfritt flyg 2045 krävs utveckling av en rad tekniker. Biobränslen, elflyg och elektrobränslen ligger närmare i tid, medan flygplan som går på vätgas och minskade höghöjdseffekter ligger lite längre bort. Regeringen har gett Energimyndigheten i uppdrag att påskynda sjöfartens och luftfartens omställning till fossilfrihet, och uppdraget ska redovisas den 1 januari 2026.

Redan i dag kan man flyga fossilfritt på biobränslen producerade i Västsverige av Stl och snart även Preem. Flera företag i Sverige satsar på produktion av både biobränslen av inhemsk råvara och elektrobränslen.

Sverige är ett av de länder i världen som tillsammans med Norge och resten av Norden är bäst lämpat för en tidig introduktion av elflyg. Elflyg har potentialen att binda samman mindre, regionala flygplatser runt om i landet, även inom Norden. Liberalerna har länge velat se ett utvecklat samarbete i Norden för att skapa en nordisk flygmarknad för elflyg, där regelverken samordnas. Det är därför glädjande att Nordens ministrar i augusti 2024 skrev på en deklaration om nordiskt samarbete kring elflyg. Detta skedde i Göteborg.

Liksom vi i Sverige har stora producenter av biobränsle är vi långt framme inom elflyg. Heart Aerospace i Göteborg utvecklar ett elflygplan för 30 personer och 400 kilometer som har rönt internationellt intresse med order på flera hundra plan, främst från USA. Företaget är ett viktigt exempel på Sveriges innovationskraft.

Sverige står också rustat för utvecklingen av vätgasflyg – inte minst baserat på den kompetens i fråga om vätgas som finns på företaget GKN i Trollhättan, som nu expanderar kraftigt.

Fru talman! Bromma flygplats ska bevaras. Det är en viktig transportrelaterad del av Tidöavtalet. Samtidigt har konsekvenserna av minskat inrikesflyg gjort att flygrörelserna på Bromma har minskat dramatiskt. Vi bör dock se på inrikesflyget över en längre tidsperiod och inte göra förhastade förändringar. Baserat på vår nya omvärld, behovet av klimatomställning och kommande ny flygteknik behöver konsekvenserna och behovet av en central flygplats i Stockholmsområdet utredas före framtida beslut om Brommas framtid.

Det är dock intressant att konstatera att det nu startas nya flyglinjer till Bromma när regioner och företag går samman, ändrar sina resepolicyer och belägger nya flyglinjer. Det är exempel vars drivkrafter man kan bygga vidare på.

Liberalerna har länge krävt här i riksdagen att regioner och kommuner ska få upphandla och finansiera flygtrafik på samma sätt som i övriga EU. Regeringen gav Trafikverket i uppdrag att utreda och förbereda för att ge kommunala och regionala myndigheter möjlighet att öppna nya flyglinjer med allmän trafikplikt utöver det statliga utbudet. Trafikverkets förslag är just nu ute på remiss.

Fru talman! Det är inte genom pålagor som vi når ett fossilfritt flyg utan genom teknikutveckling och innovationer. Det är därför som jag och Liberalerna, som teknikoptimister, tror på flyget och tror att vi kan komma till rätta med flygets klimatpåverkan i Sverige men även globalt. Nu har Sverige äntligen fått en liberal borgerlig regering som tror på flyget och redan har vidtagit en lång rad åtgärder för att stärka flygets framtid och omställning.

Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på alla motioner.