Herr ålderspresident! Jag börjar med att säga att vi från Vänsterpartiets sida står bakom betänkandet, men jag yrkar också bifall till reservation 8.

Det är mycket i dag som har kretsat kring mäns våld i olika former. Jag tycker också att vi kan se bedrägerier, som aktualiseras i det här betänkandet, som en form av väldigt allvarligt ekonomiskt våld. Jag tror att det är viktigt att vi som lagstiftare tar ansvar och bestämmer oss för att markera mot detta och skydda dem som är särskilt sårbara i offerpositionen – helst ska de inte bli brottsoffer.

Jag tycker också att det är extremt viktigt att vi vågar diskutera mer hur vi kan förebygga de här bedrägerierna och hur vi kan begränsa effekterna för den som ändå blir utsatt. Här vill jag påstå att bankerna har ett stort ansvar. En del av dem har börjat ta det genom att kompensera utsatta personer med vissa belopp. De försöker lägga upp varningstexter. Men det skulle vara ännu bättre om de också kunde klara av att begränsa plötsliga, stora utbetalningar och göra en koll. Är det här verkligen relevant? Det handlar om att fördröja utbetalningar. Skulle vi kunna resonera som vi gjorde när det gällde att mörka namnen på beslutsfattare när det skickas underrättelser, som vi diskuterade nyss? Kan vi hitta fler sådana system?

Skulle vi kunna ha det som det är i England? Där får den utbetalande banken stå för den ena halvan av förlusten, och banken som får överföringen får ta den andra halvan. Det handlar långtifrån alltid om hela förlusten. Men de här bankerna kan vara medskyldiga. Det är väl det jag skulle vilja peka på. Jag vill också med detta markera att här finns en del strukturer som vi borde anmäla, använda och angripa innan vi går ned på ett personligt ansvar. Här handlar det mycket om att jag vill begränsa offrets personliga ansvar.

Andra oerhört viktiga inslag i betänkandet handlar om utsatthet för allvarliga sexualbrott. Här tar man ett viktigt steg när man säger att den person som är mellan 15 och 18 ska ha ett starkare skydd. Är man under 15 år är det våldtäkt oavsett om man ”samtycker” eller inte; det behöver inte användas våld. För gruppen 15–17-åringar kan det vara väldigt tveksamt om samtycket egentligen är giltigt eller om man är så starkt beroende eller har en så svag position att det bör bedömas som våldtäkt eller sexuellt övergrepp mot barn. De fall som vi har berört tidigare i talarstolen har handlat om att man har nedsatt förmåga att värna sin sexuella integritet. Kanske låtsas man samtycka eller förstår inte skillnaden mellan att markera för nej och att uttrycka samtycke och ja. Förslaget är viktigt, självklart och efterlängtat.

Sedan handlar det också en del om ord och uttryck i lagtext och i allmänhet. Ord har en väldig betydelse. Det är viktigt att vi ändrar från ”köp av sexuell tjänst” – det låter som någon service – till ”köp av sexuell handling”. Det får dessutom betydelsen att det här också kommer att träffa handlingar som sker online, det vill säga utan fysisk kontakt.

Jag är säkert inte ensam om att ha blivit utsatt för en mejlstorm från personer som vill kalla sig för sexarbetare och antagligen upplever sig som sådana. Jag har blivit fascinerad av en del av läsningen. De vill markera: Det här är min viktiga försörjning. Jag har inget alternativ. Jag har en väldigt trasig bakgrund. Jag har inte fått gå i skola. Vad ska jag göra nu? Då tänker man: Men hur kan du som inte har fått någon utbildning formulera dig så väldigt raffinerat?

Här blir något som är vanligt inom ”sexindustrin” uppenbart. En aktör kan ha den här väldigt underordnade positionen. Sedan är det en hallick eller organisatör på en annan nivå som skriver annonser och sådana här mejl. Om det skulle vara så att det existerar en ”lycklig hora”, som de vill påstå, är det inte där problemet ligger. Det ligger hos alla de andra, som inte har den positionen. Det är en stark underordning och utsatthet som föranlett dem att gå in på en sexmarknad.

Jag skulle också vilja nämna att vi har kommit så pass långt att vi fått dem som vågar att organisera sig utifrån att de varit involverade i sexhandel. Jag tänker på en av de organisationer som uppstod under metoo: Inte din hora. Unga tjejer beskrev sin enorma utsatthet och ville agera, och de fortsätter att agera väldigt starkt. De markerar att de inte vill ha köpta våldtäkter. De markerar också mot pornografi. Mycket av det som pågår handlar om att vi nästan accepterar köpta våldtäkter.

Varför yrkar jag då bifall till reservation 8? Jo, det är för att de som varit involverade i svåra verksamheter markerar hur svårt det kan vara att värja sig i relation till en vuxen när man är i ålderskategorin 15–17 år. Om man önskar en sexuell handling och betalar för den innebär det i sig ett utnyttjande av barnet och skapar en beroendeställning. Jag tror att vi kan ta ett steg till inom en nära framtid för att klargöra om det skydd vi har nu är tillräckligt starkt eller om ytterligare skärpningar krävs. Jag tror att det krävs mer. De förslag som vi diskuterar nu och beslutar om i morgon är väldigt viktiga, men fortsättning måste följa.