Herr ålderspresident! I dag är en viktig och efterlängtad dag, för i dag debatterar vi – och i morgon voterar riksdagen om – två viktiga propositioner för att bättre kunna stoppa och lagföra förövare och skydda kvinnor och barn från våld.

Mäns våld mot kvinnor och barn är det yttersta beviset för ett ojämställt och ojämlikt samhälle. Våldet omfattar fysiskt, psykiskt, ekonomiskt, materiellt och sexuellt våld, och det är ett strukturellt samhälls- och folkhälsoproblem.

Det ärende vi behandlar nu är en proposition som bygger på den utredning som Socialdemokraterna tillsatte i regeringsställning. Den innehåller flera lagändringar som syftar till att stärka det straffrättsliga skyddet mot sexuella kränkningar, bedrägerier mot äldre och brott med kön som hatbrottsmotiv. Det är bra, och jag välkomnar att det verkar råda stor politisk samsyn i dessa frågor. I mitt anförande i denna debatt vill jag därför lägga särskild tonvikt vid våra reservationer.

Herr ålderspresident! Jag vill först ta upp de föreslagna straffbestämmelserna gällande våldtäkt och sexuella övergrepp mot barn.

Sex som inte är frivilligt är olagligt. Detta slog riksdagen fast 2018 genom samtyckeslagen. Då skärptes bestämmelserna om våldtäkt, och gränsen för straffbar gärning flyttades så att gärningsmannen inte längre behöver ha använt sig av våld eller hot för att kunna dömas för våldtäkt. Samtycke är ett av de finaste ord jag vet, och att lagstiftningen numera bygger på principen om frivillighet är ett stort och viktigt steg i arbetet för ett mer jämställt samhälle.

De särskilda bestämmelserna om våldtäkt och sexuella övergrepp mot barn är också mycket viktiga och kompletterar de generella bestämmelserna. För straffansvar spelar det, till skillnad från vad som gäller för till exempel våldtäktsbrottet, inte någon roll om barnet har ”deltagit frivilligt”. Lagstiftningen finns alltså där för att skydda barnet och värna hens kroppsliga och själsliga integritet, vilket är otroligt viktigt.

Det är alltid olagligt och ett allvarligt brott att utnyttja barn sexuellt. Men för barn som har fyllt 15 men inte 18 finns i dag en lucka i lagstiftningen, något som gärningsmän också kan utnyttja. I den utredning som den tidigare regeringen tog fram och som den här propositionen bygger på exemplifieras detta med straffvärda fall som i dag faller mellan stolarna. Det finns en rad domstolsärenden från de senaste åren där det är tydligt att gärningsmannen utnyttjat barn i åldern 15–17 år som har en nedsatt förmåga att värna sin sexuella integritet på grund av till exempel psykisk ohälsa, funktionsnedsättning, missbruk eller gärningsmannens auktoritet men där gärningsmannen inte har gått att fälla för brott.

Den nu aktuella lagändringen syftar till att täppa till dessa luckor i lagstiftningen. Det är viktigt, och vi välkomnar det. För att säkerställa att lagändringarna verkligen får avsedd effekt bör en uppföljande utvärdering genomföras. Vi uppmanar regeringen att göra en sådan utvärdering 2027, drygt ett och ett halvt år efter att lagstiftningen har trätt i kraft.

Herr ålderspresident! I direktivet till den utredning som dagens proposition vilar på ingick att ta ställning till om brottsbeteckningarna barnpornografibrott och grovt barnpornografibrott borde ändras i syfte att tydliggöra att vissa brott utgör dokumenterade sexuella övergrepp mot barn. Utredningens slutsats var dock att en sådan förändring var förknippad med svårigheter, och man rekommenderade därför ingen ändring av brottsbeteckningen. Ett stort antal remissinstanser har kritiserat utredningens bedömning, bland annat Brottsofferjouren, Child X, Ecpat Sverige, Institutet för mänskliga rättigheter, Jämställdhetsmyndigheten, Rädda Barnen och Åklagarmyndigheten. Regeringen uttalar, mot bakgrund av dessa organisationers remisskritik och pågående EU-förhandlingar, att man avser att återkomma till riksdagen i frågan.

Vi socialdemokrater menar att ord har betydelse, särskilt för de barn som utsätts för detta fruktansvärda och som förtjänar upprättelse. Ord har också betydelse för alla de organisationer, vårt oerhört viktiga civilsamhälle, som oförtröttligt kämpar för dessa barn, för deras rätt till upprättelse och stöd och för deras rättighet att skyddas från sexuellt våld och från dokumentation och spridning av detsamma. Socialdemokraterna välkomnar att regeringen avser att återkomma till riksdagen i frågan. För att säkerställa att detta också sker bör riksdagen tillkännage för regeringen att så ska ske.

Herr ålderspresident! Sexköp är inte en fråga om frivilliga överenskommelser mellan jämlika parter. Det hänger ihop med prostitution och människohandel, som är exploatering av kvinnor och utnyttjande av en skev maktbalans mellan könen. Kort sagt är det ett brutalt uttryck för ojämställdhet. Det är en uttrycksform där makt, pengar och utsatthet möts.

Vi socialdemokrater drev en gång i tiden igenom den svenska sexköpslagen. Det är en lagstiftning som slår fast att det är sexköparen och inte den som säljer sex som begår ett brott. Detta var ett paradigmskifte i synen på sexköp och prostitution. Lagen har haft stor betydelse för att minska efterfrågan och markerar på ett normerande sätt att kvinnors kroppar inte är till salu.

Men samhället förändras, och det gör även formerna för sexköp. I dag sker handeln i allt större utsträckning online, via digitala plattformar som är lyxigt designade – men bakom fasaden finns en stor utsatthet. Det handlar om en digitaliserad prostitution, där gränserna mellan pornografi och människohandel suddas ut men där exploateringen och övergreppen har flyttat in. Kvinnor och flickor förmås att sälja sexuella handlingar framför kameran, inte sällan under press och tvång eller på grund av ekonomisk utsatthet eller psykisk ohälsa.

Detta är också ofta en inkörsport till grövre prostitution och ett liv präglat av övergrepp, missbruk och dåligt mående. Det kan också ha en avtrubbande och normerande effekt på den som begår sexköpen, som en inkörsport till grövre sexuellt utnyttjande av kvinnor och en ännu skevare kvinnosyn.

Det är alltså hög tid att modernisera lagstiftningen och inkludera köp av sexuell handling som sker digitalt, på distans. Detta tog den föregående regeringen initiativ till, och nu har nuvarande regering lagt fram ett lagförslag på riksdagens bord. Det är bra, men vi menar att lagstiftningen kan skärpas ytterligare.

Regeringens lagförslag innehåller kryphål som gör att personer som abonnerar på enskilda personliga konton, där innehållet enbart delas med prenumeranter, riskerar att gå fria från ansvar. Vi välkomnar alltså att regeringen, precis som vi, vill kriminalisera sexuella handlingar på distans. Att aktivt och löpande betala en person för att lägga upp sexfilmer för en begränsad specifik skara ska, menar vi, likställas med köp av sexuell handling på distans, som enbart delas med en enskild beställare. I praktiken är det just detta som möjliggör den digitala sexhandeln, och det göder efterfrågan och är en stark inkörsport såväl för utsatta som för dem som begår dessa handlingar. Dessa sexköpare, som prenumererar på en persons filmade sexuella handlingar, ska inte heller gå fria. De som tillhandahåller eller gör reklam för tjänsterna i Sverige ska kunna dömas för koppleri.

Vi ser hur unga tjejer gradvis dras in i en värld där gränser suddas ut och sexuella övergrepp normaliseras. Rapporter visar hur många tvingas till strategier för att stå ut och orka: dissociation, droger och självskadebeteende. Den digitala sexindustrin måste mötas med samma kraft som den fysiska och med en lagstiftning som skyddar de utsatta, inte sexköparna.

Samtycke kan inte köpas för pengar. Detta är en viktig jämställdhetsfråga som handlar om kvinnors frihet, trygghet och rätt till ett liv fritt från våld.

Med detta yrkar jag bifall till reservation 1.

(Applåder)