Fru talman! Det är vi ledamöter i den här kammaren som stiftar landets lagar – lagar som enskilda, näringsliv och föreningar och alla andra har att förhålla sig till. Vi har också myndigheter, domstolar och kommunala förvaltningar som ska se till att lagarna och reglerna faktiskt efterlevs.

Tjänstemän i förvaltningen prövar ansökningar av allehanda slag. Det kan gälla bygglov, utskänkningstillstånd, miljöfrågor eller ekonomiskt bistånd. Det kan även handla om mer ingripande åtgärder, exempelvis tvångsomhändertagande av barn eller utmätning på grund av skulder.

Oavsett vilket har tjänstemannen att se till att beslut handläggs i enlighet med gällande lag. Prövningen ska tillgodose såväl den enskildes rättigheter och skyldigheter som det allmänna intresset av legalitet, behov, proportionalitet och objektivitet.

Dagligen tas tusentals beslut runt om i vårt land. Som regel sker det i samförstånd och utan dramatik och har så gjort under lång tid i vårt land, där regelverket till stor del baseras på tillit och ömsesidig respekt.

Fru talman! Under senare år har det dock skett en förskjutning, inte minst på grund av att en organiserad brottslighet har etablerat sig. Vi har även noterat en ökad andel enskilda som på något sätt anser sig stå över lagen och kräver sin rätt utan legitima krav.

Våld, hot och trakasserier mot offentliganställda är nu i hög grad en verklighet som tjänstemän och arbetsgivare har att förhålla sig till. Utsattheten har blivit vardag och förekommer nu inom hela den offentliga förvaltningen.

Låt oss konstatera att brott och andra otillbörliga gärningar som begås mot en person på grund av hans eller hennes tjänsteutövning är ett angrepp inte bara mot den som utsätts utan i förlängningen även mot demokratin och rättsstaten.

Vi ser ett ökat inslag av försök till otillåten påverkan med förtäckta antydningar om skilda problem som kan uppstå i det fall personen inte tillmötesgår krav som i grunden är otillbörliga. Detta är givetvis oacceptabelt, fru talman. Det hotar i grunden människors tilltro till det allmänna och skapar rädsla och otrygghet bland handläggarna. Ingen ska riskera att bli angripen vare sig verbalt eller fysiskt för att man sköter sitt jobb och följer de lagar som vi stiftat i den här kammaren.

Det går inte att blunda för att det finns offentliganställda som, medvetet eller omedvetet, underlåter att vidta tjänsteåtgärder eller fatta korrekta beslut av oro för att utsättas för hot och trakasserier.

Det finns, som nämnts här, självklart arbetsmiljölagstiftning och annat som ska skydda den enskilda tjänstepersonen, men det räcker inte. Vi som politiker och lagstiftare måste stå upp för dem som utsätts och ge dem det stöd som krävs. Anständigheten kräver att vi ger det stöd som borde vara självklart för dem som är i allmänhetens tjänst.

Därför skärper vi nu det straffrättsliga skyddet för tjänstemän och utövare av vissa samhällsnyttiga funktioner. Straffskalorna skärps, och ett nytt brott, förolämpning mot tjänsteman, införs.

Ett tydligt syfte med brottet förolämpning mot tjänsteman är att det ska kunna beaktas att brottet är ett angrepp inte bara mot den enskilde utan även mot allmänna intressen. Det kan vara fråga om grovt nedsättande uttalanden som även skapar ordningsstörningar och försvårar för den enskilde tjänstemannen att utföra sitt arbete i en viss situation. Syftet kan vara att påverka, hämnas eller få tjänstemannen ur balans i samband med tjänsteutövningen.

Grovt kränkande yttranden och innehåll förekommer också genom epostmeddelanden och brev som en följd av myndighetsutövningen, eller som en hämnd. Teknikutvecklingen gör vidare att tjänstemän trakasseras och kränks på andra sätt än tidigare. Samtidigt förekommer det relativt få lagföringar för förolämpningar varje år, vilket utifrån den rådande problembilden ger anledning att befara att anmälningsbenägenheten för den här typen av brottslighet är låg.

För att säkerställa att vissa försvårande omständigheter får ett tydligt genomslag införs särskilda kvalifikationsgrunder för brottet grovt angrepp mot tjänsteman. Det kan röra sig om våld av allvarlig art eller att vapen eller explosiva ämnen används. I sammanhanget görs även en skadebedömning.

Sist och slutligen, fru talman, vill jag framhålla att vi även stärker sekretessen kring personuppgifterna för offentliganställda.

Med detta sagt yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.