Fru talman! Som så ofta kan det finnas en samsyn om att det existerar ett problem. Det som ofta skiljer högersidan från vänstersidan är orsaksanalysen av problemet, vad det beror på och vad som är en lämplig och effektiv lösning.

Jag konstaterar att det finns ett väldigt tydligt mönster. Vi på högersidan ser att individen har ett stort eget ansvar, att våra gärningar ytterst beror på våra värderingar och att vi har en fri vilja. På vänstersidan fråntar man alldeles för ofta individerna deras ansvar och skyller på strukturer och socioekonomiska faktorer.

När det kommer till lösningar ser vi att vi har haft en enormt slapp straffrätt. Polisen har varit bakbunden och har haft alldeles för få befogenheter. Det kommer inte minst till uttryck i just att poliser tvingas stå med huvudet hängandes när de får glåpord som haglar mot dem. De får sedan sätta sig i bilen och åka därifrån med svansen mellan benen.

Det är ingen slump att det förhåller sig på det sättet. Det är beslut som har fattats i riksdagen som har inneburit att polisen har varit alltför begränsad i vad de kan ingripa mot.

Om det finns något parti i riksdagen som i störst utsträckning har varit en motståndare till alla de förändringar som krävs, allt det som systemskiftet innebär, är det Miljöpartiet. Det kommer också väldigt tydligt till uttryck i det anförande vi nyss hörde här.

Förstår jag ledamoten rätt att hon är positiv till att vi nu inför ett nytt brott, förolämpning mot tjänstemän, så att polisen inte ska behöva tvingas lämna en plats och låta de kriminella statuera sin makt utan i stället kan ingripa resolut?