Fru talman! Dagens debatt ska handla om slopad stämpelskatt vid inteckning i skepp. Lyssnar man på debatten tror man att den handlar om tonnageskatten, men en sådan debatt kommer lite senare.

Den 27 juni 2023 tillsatte den nuvarande regeringen en utredning som resulterade i promemorian Vågade skatter – navigering i sjöfartens förutsättningar. Syftet var att se om det fanns behov av att ändra reglerna för stämpelskatt vid inteckning i skepp och tonnagebeskattningen.

Det fanns det, och först ut är regeringens proposition om att slopa stämpelskatten vid inteckning i skepp. Längre fram kommer positiva förändringar när det gäller tonnageskatten; det är självklart väldigt viktigt att man utreder frågan. Det var faktiskt Socialdemokraterna som införde tonnageskatten. Redare som jag har talat med anser att det inte går att hantera den. När man nu tar fram ett nytt förslag om tonnageskatt är det därför viktigt att det blir bra.

Svensk sjöfart är inte som den var när jag växte upp i Göteborg under 60- och 70-talen. Då fanns det hur många rederier som helst. En uppgift vi hade i skolan var att följa rederiet Transatlantics fartyg Arizona över de vida haven.

Att slopa stämpelskatten vid inteckning i skepp är ett sätt att stärka svensk sjöfart och bland annat minska utflaggningen och få nya fartyg att bli svenskregistrerade. I dag finns många fartyg registrerade i de danska och norska fartygsregistren. I många länder betalar redarna ingen stämpelskatt alls, vilket har gjort att redarna väljer att registrera sig i dessa. Om stämpelskatten slopas blir förutsättningarna mellan olika länder mer likartade. Av samtal jag har fått kan denna åtgärd samt en bättre tonnageskatt hindra fortsatt utflaggning.

Fru talman! Jag har läst igenom många remissvar och tidningsartiklar om förslaget. Remissinstanserna är väldigt positiva och ser detta som ett steg i rätt riktning.

Trots att det inte handlar om så stora belopp – cirka 10 miljoner per år – anser Trafikanalys att signalvärdet är stort och att det kan leda till att nya företag väljer att registrera sina skepp i Sverige. Ur ett beredskapsperspektiv är det också viktigt. Ett svenskflaggat fartyg seglar under svensk lag och kan därför disponeras av Sverige i kris och krig.

Trafikanalys anser vidare att 85 procent av de ombordanställda på ett svenskregistrerat fartyg är svenska medborgare, och fler svenskregistrerade fartyg innebär med stor säkerhet fler svenska ombordanställda. Även det vore till fördel ur ett beredskapsperspektiv, och det skulle stärka det svenska sjöfartsklustrets kompetensförsörjning.

Det finns även positiva bieffekter av förslaget. Havs- och vattenmyndigheten och Svensk Sjöfart anser att detta kan ha positiva effekter på klimatet och miljön. De konstaterar att det blir billigare att investera i moderna miljövänligare fartyg.

Regeringen bedömer att det kommer att kosta staten cirka 10 miljoner kronor per år, vilket är en blygsam summa för staten men innebär minskade kostnader för sjöfarten. Vissa remissinstanser tror att statens kostnader blir mindre då fler fartyg kommer att svenskregistreras.

Förslaget går helt enkelt i rätt riktning för svensk sjöfart. Jag yrkar därför bifall, fru talman, till skatteutskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)