Fru talman! Vilken underbar start på veckan – att stå här i kammaren och debattera avskaffandet av stämpelskatt vid inteckning i skepp! Detta är en skatt som länge har ansetts behöva ses över eftersom skattesatsen på 0,4 procent av inteckningsbeloppet helt enkelt har varit för hög. Nu blir det ingen skattesänkning, utan någonting ännu bättre: Skatten avskaffas helt och hållet från den 1 juli i år.

Att landet styrs av en handlingskraftig regering med starkt näringslivsfokus spelar roll. Flera kontraproduktiva och skadliga skatter som exempelvis plastpåseskatten, avfallsförbränningsskatten och flygskatten har avskaffats. Andra skatter har sänkts, och flera är på gång att sänkas.

Det är glädjande att höra att även Socialdemokraterna har insett att skattelättnader inte nödvändigtvis leder till minskade skatteintäkter. Tvärtom leder de till fler jobb och till en kraftigare utveckling av den svenska ekonomin.

Fru talman! Sjöfarten har stor betydelse för utrikeshandeln och näringslivet. Ett jobb på sjön beräknas ge fyra jobb på land. Det handlar om skeppsmäklare, rederipersonal och jobb i hamnar och på myndigheter med mera.

Av Sveriges export och import sker 90 procent via sjöfart. Sjöfarten bidrar inte bara till att stärka den svenska ekonomin utan är livsviktig för att upprätthålla Sveriges maritima kompetens. Det krävs en svensk handelsflotta av en viss storlek för att de som utbildar sig till sjökaptener och andra sjöyrken ska ha möjlighet till praktik. Det är också viktigt för svenska företag som tillverkar fartygsutrustning att ha tillgång till testbäddar för innovationer – för att inte tala om vikten av en svensk flotta om kriget kommer och möjligheterna att få förnödenheter via land- och luftvägar försvinner. Då blir svenskflaggade fartyg verkligen en fråga om liv och död.

Tyvärr har den svenska handelsflottan uppvisat en negativ utveckling under de senaste decennierna. Rederier har anammat en utflaggningsmodell genom att placera fartyg under alternativ flagg, vilket ger dem kostnadsbesparingar genom minskade avgifter samt mer flexibla standarder för fartygsdrift.

För några år sedan avlämnade trafikutskottet en rapport om sjöfarten och dess konkurrenskraft. I denna utmärkta rapport finns följande exempel om skillnaderna i registreringsavgifter och skatter mellan Sverige och Singapore: För ett fartygsbygge på 67 000 bruttoton med ett kontraktspris på 70 miljoner dollar och en belåningsgrad på 70 procent, där det tas ut tio inteckningar, pantbrev och anteckningar om innehav av pantbrev, uppgår de totala kostnaderna i Sverige till knappt 1 300 000 kronor varav stämpelskatten är 1 250 000 kronor, registrering av fartyget 16 100 kronor, registrering av inteckningar 21 000 kronor och anteckningar om innehav av pantbrev 9 800 kronor. Motsvarande avgifter i Singapore uppgår till cirka 270 000 kronor.

Fru talman! Det blev en uppstapling av siffror här, men sammanfattningsvis är skillnaden i registreringskostnad för fartyget 1 miljon svenska kronor – till Sveriges nackdel. Man behöver inte leta efter exempel från Singapore. Det är även billigare att registrera fartyg i Danmark. Där var stämpelskatten 0,2 procent för ett tiotal år sedan, för att sedan avskaffas helt. Danmark är också det land flest svenska fartyg har flaggat ut till.

Fru talman! Med sitt beslut att avskaffa stämpelskatten tar regeringen ett viktigt steg mot att attrahera fler fartyg att använda svensk flagg. Stämpelskatten har pekats ut som en av de nyckelfaktorer som är hämmande och gör svensk flagg oattraktiv för fartygsägare som vill registrera sina fartyg. Nu tar vi bort stämpelskatten och stärker den svenska sjöfartsnäringens konkurrenskraft.

Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)