Fru talman! Buffertfondernas syfte är att hantera både överskott och underskott som uppkommer i det allmänna pensionssystemet. Pensionsavgifterna från alla oss som arbetar i dag går till att betala pensioner till dem som nu är pensionärer. Därför kan det skilja sig mellan just inbetalningar och utbetalningar. Där spelar buffertfonderna en stor roll. De hanterar demografiska utmaningar, och de hjälper oss att hantera kostnader och skillnader över tid, trender och konjunkturer. De utjämnar så att det blir rättvisare.

Buffertfonderna har dessutom gått bra de senaste åren sedan de tillkom, precis som tidigare talare nämnde. Totalt sett handlar det om ungefär 2 000 miljarder kronor i buffertfonderna.

När systemet skapades var det tänkt att ha flertalet olika fonder i syfte att sprida risker och investera på lite olika sätt. I dag vet vi emellertid att skillnaderna mellan buffertfonderna är betydligt mindre än vad tanken var från början. Därför har regeringen valt att gå fram med en modernisering av buffertfonderna så att fem av fonderna totalt blir tre. På så sätt kan vi minska förvaltningskostnaderna för fonderna samtidigt som vi höjer kvaliteten och får fler människor som kan göra avvägningar kring svåra investeringar. Förhoppningen är att sänka förvaltningskostnaderna, få ännu mer framgångsrika investeringar och ett bättre underlag för de investeringar som fonderna gör.

I Göteborg kommer två fonder att bli en fond, och i Stockholm kommer tre fonder att bli två fonder.

En effektivare förvaltning av buffertkapitalet

Utöver detta skärper man kompetenskraven på styrelserna. Det är på tiden att vi moderniserar ett välfungerande buffertsystem till att bli ännu bättre.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 20 maj.)