Fru talman! Jag skulle vilja börja med att säga: Grattis Sverige – nu lägger regeringen fram ett lagförslag som ger svensk sjöfart lite flyt!

Rederierna kanske inte ställer sig i kö för att flagga in fartyg, men den höga tröskel som i dag finns slipar vi ned till obefintlighet. Stämpelskatten kan tyckas vara ganska lågt satt med 0,4 procent, men för de större fartygen blir det ganska stora belopp. Det främjar inte heller rederiernas vilja att satsa på dyr extrautrustning, för de får då ökade kostnader för sina inköp och samtidigt högre skatt om de flaggar svenskt.

En gång i tiden var Sverige en stor sjöfartsnation med en stor svensk flotta och en blomstrande varvsindustri. Tyvärr har politikerna över tid inte värnat sjöfarten. Man har tagit den för given, vilket har lett till att vi i dag har ett historiskt litet antal svenskflaggade handelsfartyg.

Glädjande nog har regeringen tagit tag i sjöfartsfrågorna, och sjöfarten står högt på agendan. Ökningen av svenskflaggade fartyg kommer att ta tid, men nu ger vi förutsättningarna för att få fler svenska fartyg. På kort sikt kan vi glädja oss åt att rederierna väljer att flagga svenskt på nybyggen och på sikt göra den svenska flottan större.

Fru talman! Svenska rederier är i många delar världsledande och ligger långt framme avseende utvecklingen av miljövänliga fartyg. Fartygsinvesteringar innebär stora kapitalinvesteringar. Att dessutom utrusta fartyg med miljöteknik som går utöver minimikraven innebär ännu större investeringar.

Det bli dyrare för svenska rederier som vill ligga i framkant och utrusta sina fartyg med ny klimat- och miljöteknik som går utöver dagens lagstiftning. Rederier som vill investera i ytterligare miljöteknik ombord får därmed en högre kostnad för stämpelskatt. Ett flertal länder har därför avvecklat stämpelskatten i syfte att öka inflaggningen, då man har noterat att stämpelskatten motverkar att fartyg kommer in under deras tonnageskattesystem och att de samlade skatteintäkterna därmed minskar.

I betänkandet finns ett särskilt yttrande från Socialdemokraterna där de uttrycker oro för att regeringen gör för lite för sjöfarten. Var inte oroliga, blir svaret från oss sverigedemokrater. Mycket har gjorts, men mer kommer att göras. Svensk sjöfart har hittat leendet mot politiken och vet att framtiden är deras.

Det mest glädjande är att det inte finns några större politiska motsättningar i sjöfartsfrågorna. Alla förstår hur viktig sjöfarten är, framför allt för beredskapen. Än tydligare har detta blivit sedan Ryssland brutalt gav sig på Ukraina.

Det arbetas för fullt med att få till en förändrad tonnageskatt som tar bort konkurrensnackdelar gentemot utländskt flaggade fartyg. Det får vara slut på att missgynna vår egen näring. Vi måste arbeta för att stärka all sjöfart – allt från specialsjöfarten, inlandssjöfarten, kustsjöfarten och närsjöfarten till oceansjöfarten.

Fru talman! Som göteborgare med lite saltstänk i blodet måste jag ändå få lyfta några stoltheter inom handelsflottan. Jag ska läsa upp några rederier från en liten ö, Donsö, i södra Göteborg: Furetank Rederi, Rederi AB Donsötank, Sirius Rederi, Tärntank, Veritas Tankers och Älvtank.

Donsö är en relativt liten, bilfri ö i Göteborgs södra skärgård. Man brukar säga: Sätter du en gotlänning på en öde ö överlever han. Sätter du en Donsöbo på en öde ö blir han miljonär. De är riktigt bra affärsmän.

Jag vill även passa på att lyfta fram Thunbolagen, Ahlmark, Destination Gotland och självklart jättarna Stena Line och Walleniusrederierna med samarbetsbolag.

Det finns också en uppsjö svenska rederier som enbart seglar i svenska vatten och även större utländska rederier som är vår motorväg ut på havet mot kontinenten. Då tänker jag på Viking Line, Tallink Silja Line, Polferries, Unity Line, Bornholmslinjen, Öresundslinjen, Finnlines och Wasaline.

De sista rederierna jag nämnt, fru talman, har vi i Sverige stor nytta av. Men de har inte svensk flagg, och vid krig har vi ingen rådighet över dessa över huvud taget. Därför är det av största vikt att arbeta hårt för att få fler svenskflaggade fartyg.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.