Herr talman! Tack till justitieministern för svaret! Jag är medveten om att justitieministern tar frågan på stort allvar, och jag delar mycket av ministerns resonemang.

Det är ändå tydligt att vi socialdemokrater har en annan grundsyn när det gäller hur vi vill bygga och skydda den svenska välfärden. Det är väl inte direkt någon avslöjande nyhet att vi ser med oro på marknadiseringen av välfärden där skattepengar kanaliseras till bolag utan tillräcklig insyn, vilket har skapat sårbarheter. Vi hade ju aldrig accepterat att gäng eller ekonomiska brottslingar drev en vårdcentral i egen regi, men i dag kan samma krafter i praktiken driva HVB-hem, skolor och assistansbolag, ofta genom målvakter och bulvaner. Det är ett systemfel som kräver politiska svar.

Vi socialdemokrater menar att det offentliga ska ha en betydligt starkare roll som utförare och ansvarstagande aktör i välfärden. Det är inte rimligt att marknaden styr där samhället har ansvar, allra minst i de delar av välfärden som rör barn, unga och personer med funktionsnedsättning. Vi måste återta kontrollen.

Med det sagt och givet det system vi har i dag håller jag med om mycket i justitieministerns svar. Det är bra att sekretesshinder rivs, det är bra att myndigheter får större möjligheter att dela information och det är bra med den nya förverkandelagstiftningen. Men det räcker inte.

Den organiserade brottsligheten slår inte bara mot ekonomin, utan den slår också mot tilliten till hela samhället, den svenska modellen och våra gemensamma institutioner när kriminella får tillgång till skattemedel via vård, omsorg och skola.

Om man ska vara en ansvarstagande opposition ska man väl komma med konkreta förslag på hur man kan göra saker bättre, och jag har tre konkreta förslag som jag gärna vill lyfta upp och höra justitieministerns reflektioner kring.

Det första är höjda straff för grov ekonomisk brottslighet. Man skulle kunna ha brottsrubriceringen synnerligen grov ekonomisk brottslighet. I dag är straffen för systematiska bidragsbrott eller avancerat fusk med offentliga medel ofta mildare än för våldsbrott. Det måste vara mer kännbart att missbruka allas våra skattepengar. Det skulle också vara en direkt brottsförebyggande straffhöjning. Det här är medvetna brott – det handlar inte om unga med dåligt konsekvenstänkande, utan det är något som man har med i sin riskbedömning som kriminell.

Det andra lyfte jag även fram på frågestunden i går med justitieministern, nämligen ett riktat uppdrag till Utbetalningsmyndigheten. När polisen nu har sett att vi har 62 000 som rör sig i gängkriminella kretsar vore det bra om Utbetalningsmyndigheten fick ett riktat uppdrag att se om det finns utbetalningar kopplade till personer som polisen har identifierat som gängkriminella.

Det tredje är ett europeiskt näringsförbud. Det duger inte att vi drar in tillstånd i Sverige, och så flyttar man bara till ett annat land, startar upp ett nytt bolag och ger sig tillbaka till den svenska marknaden som en ny aktör. Vi vill se ett samarbete i EU som gör att ett näringsförbud i ett land gäller i hela unionen.

Herr talman! Kampen mot organiserad brottslighet kräver kraftfulla och samordnade åtgärder. Jag ser därför fram emot ministerns reflektioner kring dessa tre förslag och att vi gemensamt kan ta nästa steg för att försvara det svenska samhällskontraktet.