Herr talman! Jag delar helt utgångspunkten att vi måste slå mot problemet från flera olika håll. Patrik Lundqvist nämnde inledningsvis de så kallade arbetslivskriminalitetscentren som har etablerats runt om i landet. Det är i praktiken ett nav för olika aktörer i samhället att gemensamt få systemkraft mot problemen.

Jag tycker också att det framgår av det förnyade uppdrag som vi gav i höstas till de myndigheter som samverkar runt centren. Vi pekar på att uppdraget är brett. Det handlar förstås om att slå hårt mot den kriminella ekonomin och den organiserade brottsligheten på företagsnivå.

Människohandel, människosmuggling och exploatering i arbetslivet hänger ihop, och det är det bredare greppet. Det utspelar sig också på många olika arenor och i särskilt utsatta branscher. Där sker ett viktigt arbete, och jag uppfattar att vi flyttar fram positionerna. Men jag håller också helt med om att det är resultaten som kommer att visa om det går tillräckligt bra. Ett väldigt viktigt mått på det är trots allt att fler fall lagförs. Vi måste få fler fällande domar på det här området.

Låt mig anknyta till det Patrik Lundqvist tar upp om den så kallade RICO-lagstiftningen och behovet av bredare lagstiftning som går mot mer organiserade eller maffialiknande strukturer.

Den organiserade brottsligheten har mycket riktigt många facetter. Skjutningarna och sprängningarna är de mest brutala uttrycken liksom rekryteringen av barn, men den breda kriminella ekonomin är basen för allt detta.

Jag håller med om att det finns stora reformbehov där, och regeringen är också på gång. Snart sagt varje inslag i den amerikanska RICO-lagstiftningen är nu på väg fram. Det gäller exempelvis möjligheten att kriminalisera deltagande i kriminella nätverk, vilket har till syfte att få en mycket bredare träffbild in i strukturerna. Om det enskilda brottet kan vara mer svårbevisat kan möjligen redan kopplingen eller anknytningen till en struktur som ägnar sig åt denna brottslighet vara tillräcklig för att kunna lagföra eller fälla någon till ansvar för brottsligheten.

Jag tycker att diskussionen och interpellationen påminner oss om vikten av att komma ihåg att den organiserade brottsligheten i sina mest brutala uttryck är skjutningarna och sprängningarna men att det finns en underbyggnad som vi måste strypa om vi långsiktigt ska ha en möjlighet att komma till rätta med de här problemen.