Fru talman! Flera av de synpunkter som Mattias Vepsä lyfter i debatten är sådana som finns i remissvaren, och de bereds som sagt i Regeringskansliet tillsammans med utredningens förslag. Betänkandet var ute på remiss, och jag tror att vi hade fått in alla remissvar i oktober, alltså i höstas. Sedan dess har vi berett dem. Det är ett ganska omfattande material, och för att svara på ledamotens fråga har jag ingen tidsplan som jag kan kommunicera här i kammaren.

Det är ju viktigt att lyssna på de olika remissinstanser som har gett sin syn, och en ny lagstiftning på området kräver förstås noggranna avvägningar. Man ska vara medveten om att detta är ett komplicerat rättsområde. En ny lagstiftning måste vara rättssäker och proportionerlig och ta hänsyn till motstående intressen. Den får inte bidra till alltför stora negativa konsekvenser och störningar för fastighetsmarknadens funktionssätt och måste vara träffsäker för de intressen som den är avsedd att skydda.

Det är viktigt, fru talman, att också se de andra delarna av trygghetsskapande åtgärder som regeringen har sjösatt, inte minst på fastighetssidan. Betänkandet Avgift för områdessamverkan – och andra åtgärder för trygghet i byggd miljö handlar om att inte enbart bygga på frivillighet utan också på ett obligatorium; det var ju det som var uppdraget till utredaren. När det gäller de andra åtgärder för trygghet som nämns i rubriken framgår det i utredningen att det också handlar om att utreda förbättringar i tillsynen av den byggda miljön och ett krav på tillstånd för att ta ut hyra samt om att inrätta ett nationellt kunskapscentrum. Det är alltså fler förslag än just det som handlar om områdessamverkan, fru talman, som är aktuella i detta fall.

Jag hoppas att jag har svarat på frågorna. Vem ska vi lyssna på? Det är ju viktigt att lyssna på dem som har lämnat in synpunkter på förslaget. Jag har i dagsläget inte någon tidsplan som jag kan kommunicera i kammaren, men frågan bereds i Regeringskansliet.