Fru talman! Bekymren angående att en del servicekontor läggs ned handlar, som många av oss har pratat om, om människors möjligheter att ställa frågor och få stöd och hjälp för att göra rätt i det som är svårt. Men statens närvaro där människor bor handlar också om att skapa tillit. Man kanske inte tänker på det när man stryker lite i någon budgetpost, men den känsla som människor får när servicekontoret läggs ned eller när drömmen om ett servicekontor i den egna kommunen kommer allt längre bort är att de inte är viktiga: Vi betyder inte så mycket, så nu stryker man detta ur budgeten i en handvändning.

Man ska inte underskatta den känslan, för det här är väldigt avgörande och viktigt för ett samhälle som ska hålla ihop.

Jag frågade på vilka grunder man nu har beslutat om att servicekontoren ska minska i antal. Min kritik är inte mot myndigheten; det är självklart att man måste fatta den här typen av beslut när man på hösten får veta att det blir neddragningar nästa år. För att kunna klara den besparingen är det enda sättet att lägga ned de kontor där kontrakten snart går ut, utan att göra en bedömning av var kontoren behövs mest. Varför fattar regeringen ett sådant beslut?

(Applåder)