Fru talman! Tack, ledamoten Kärrholm, för inlägget i den här debatten!

I min verklighet har det så här långt i år sprängts 79 gånger i det här landet, och i januari upplevde vi en rekordvåg med 38 sprängningar. Hälften av dem skedde i vår valkrets, Stockholm. Jag skulle vilja säga att det finns mycket i det här landet som behöver göras bättre.

Vi har sett hur våldet fortsätter att skörda allt yngre offer, och vi ser hur regeringen är ensidig i bemärkelsen att man inte gör något åt rekryteringen. Är det något vi har kunnat notera under SD-regeringens tid vid makten är det hur allt fler yngre står på led och gromas och lockas in i grov kriminalitet av gängen. Detta är inte en bild som är fabricerad eller påhittad, utan det räcker att läsa tidningen, prata med människor som drabbas av våldet och träffa familjer och anhöriga till de barn och unga som dras in i dessa gäng eller familjer som i värsta fall har förlorat sina barn. Detta är inget påhitt, utan det är fakta och sanning.

I den värsta kris som vi har upplevt tillsammans de senaste åren, där gängen och den organiserade brottsligheten har försatt Sverige i den här situationen med allt grövre våld, måste vi se till att vi bryter nyrekryteringen. Då krävs det en socialtjänst som har rätt resurser, en skola som kan ge alla ungar en chans att klara skolan och inte minst familjer som kan sätta mat på bordet och ge sina barn trygghet, värme, fritidsaktiviteter och kärlek.

I den värsta ekonomiska krisen på decennier har regeringen också orsakat den värsta skolkrisen. Det är inte jag som hittar på detta, utan det är Sveriges Lärare som har sagt det. Vad tycker Fredrik Kärrholm är viktigast, att vi ger pengar till skolan för att delta i detta eller att vi sänker skatten för höginkomsttagare?