Fru talman! Min fråga går till sjukvårdsministern.

Könstillhörighetslagen har återigen aktualiserats, nu med beskedet att det kanske kommer att räcka med ett digitalt vårdbesök utan diagnos för att byta juridiskt kön.

Först måste vi konstatera det alldeles uppenbara, nämligen att kön inte är en fråga om självbestämmande. Men vi måste också adressera de faktiska problemen som uppstår för samhället rent organisatoriskt och för patienterna.

Personer med könsdysfori ska få hjälp och stöd av samhället, inte slussas vidare i en juridisk process som bekräftar ett tillstånd som inte ens har diagnostiserats. Det finns alltför många fall med människor som har bekräftats in i ett enormt lidande just för att man ignorerade signalerna och valde att agera efter självbestämmande. Det här är resultatet av juridiska lösningar på medicinska problem.

Hur kommer man att hantera de problem som uppstår?