Fru talman! Dagens debatt handlar om subventioner av solceller och mikroproduktion av el.

Regeringen föreslår i proposition 2024/25:109 att subventionsgraden ska sänkas från 20 till 15 procent när det gäller solceller, vilket är den subventionsgrad som gällde före 2023, och att skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el ska slopas.

Solenergin har ökat i Sverige de senaste åren, i och för sig från mycket låga nivåer. Sett till faktisk elproduktion svarar solkraften för 1,9–2,4 procent av elproduktionen i Sverige, och den är mycket koncentrerad till de ljusa månaderna.

Huruvida den höjda subventionsgraden har bidragit till detta är höljt i dunkel. Bland annat har priserna på solceller sjunkit de senaste åren, vilket troligtvis har haft en större effekt. Solenergi hade haft större betydelse för elförsörjningen om den hade kombinerats med batterier och annan energilagring i större utsträckning.

Fru talman! När man först ser propositionen kan man tänka att det inte är något bra förslag. Småskalig solenergi är ju lite gulligt och är nog jättebra för att öka elproduktionen, men då till den egna fastigheten. Det är mycket tveksamt vilken effekt subventionerna har haft.

Fru talman! Det finns både remissinstanser som är för förändringen och remissinstanser som är emot den. De myndigheter som har ett övergripande ansvar, däribland Svenska kraftnät, Energimyndigheten och Konkurrensverket, samt Svenskt Näringsliv anser att regeringens proposition är bra. Det är ändå tunga instanser.

Konkurrensverket vill exempelvis att man ska utvärdera 15-procentsregeln fortlöpande för att se om den har någon effekt. Enligt Energimyndigheten begränsas utbyggnaden av solceller i högre utsträckning av utbudet av solceller och tillgången till installatörer än av subventionsgraden.

Utbyggnaden av solceller är bra om energin används av producenten själv eller om den lagras i batterier för att bland annat trygga den egna elförsörjningen, men då under den soliga delen av året, som Fredrik visade tydligt här.

Flera myndigheter konstaterar att subventionerna ger incitament för inmatning av el i elnätet oavsett prisläge, vilket kan bidra till att mer el produceras än vad som är samhällsekonomiskt motiverat eller vad som gynnar kraftsystemets stabilitet. Ju större mängd sol- och vindkraft i elsystemet och ju mindre planerbar kraft, såsom kärnkraft och vattenkraft, desto sämre stabilitet i elsystemet. Och el från mikroproduktion, som egentligen går åt fel håll, gör det inte lättare.

Oppositionen har haft många synpunkter i denna debatt, men i det man har skrivit i utskottet finns inga omfattande invändningar. Det är svårt att säga att förändringarna påverkar installationen av solceller nämnvärt, enligt flera statliga myndigheter.

Fru talman! Med detta vill jag yrka bifall till förslaget i skatteutskottets betänkande.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 8.)