Fru talman! För att förstå solceller och solcellers plats i elsystemet tror jag att vi behöver fundera på frågan ur några olika perspektiv. Det var en väsentligen annorlunda tid när Sverige byggde upp sitt elsystem på 70- och 80-talet, först med vattenkraften och sedan med kärnkraften. Vi byggde ett hierarkiskt system. Vi byggde ett system med väldigt stora anläggningar och transformerade ned elen till spänningsnivåer som var lämpliga att ha i hushållen. Anläggningarna var stora, och i änden av eltrådarna fanns inte kunder utan, som det då hette, belastningspunkter.

Det var då. Det är denna tid som Tidögänget längtar tillbaka till. Det har hänt otroligt mycket sedan dess. Vi har ett nytt elsystem som växer fram. Vi har nya teknologier som har gjort enorma genombrott. Vi har kostnadsminskningar för solceller, för vindkraftsteknologier och för olika lagringsteknologier.

Vi ser också att det inte bara går att vara antingen producent eller konsument i elsystemet, utan vi pratar numera också om prosumenter. Vi har en helt ny möjlighet att styra elsystemet. Med digitaliseringens möjligheter och den artificiella intelligensens intåg kan vi ha en oerhört mycket större flexibilitet på efterfrågesidan. Vi kan använda elbilarnas batterier inte bara för att ladda upp och köra våra mil i våra bilar utan också som energilager för våra hushåll.

Vi ser möjligheter med stationära batterier i våra villor, radhus och bostäder. Det gör att talet om vad vi ska göra när det inte blåser eller när solen inte skiner blir gammalt. Den problematiken finns inte längre i akademins olika utredningar. Den finns inte heller i näringslivets olika förslag på hur man kan lösa våra utmaningar.

Vi kan även addera pumplager, som man gör i vissa länder. Med storskaliga pumplager kan vi pumpa upp vattenkraft och använda den när elpriset så kräver. Vi kan ha nya strategier för kraftvärme som produceras på vinterhalvåret, när efterfrågan på el är som störst. Vi kan ha förbättrade elprisområden. Vi kan dessutom jobba med topplastproduktion i olika biogasturbiner.

Vi har oändligt många fler möjligheter i dag, fru talman, än när vi byggde vårt elsystem på 70- och 80-talet. Aldrig har vi heller haft ett elsystem som producerar så mycket el som i dag – trots att vi av åldersskäl har stängt ett antal kärnkraftsreaktorer i Sverige producerar vi mer el än vad vi någonsin gjort tidigare.

Ett annat perspektiv, fru talman, är landsbygdens perspektiv. Att bo på landsbygden har kommit att bli ganska dyrt. Man behöver kanske ta sin bil och fara flera mil om dagen till sin arbetsplats eller inom sitt arbete. Varför då inte se den möjlighet som solceller erbjuder till självförsörjning och till att sälja till elnätet och skapa en bättre ekonomi för landsbygdens befolkning? Varför ska vi sänka subventionsgraden och slå undan de ekonomiska förutsättningarna för landsbygden? Jag förstås faktiskt inte hur Tidöregeringens partier resonerar när de vill sänka landsbygden genom ett sådant här förslag.

Vi kan också se att vi får en ökad demokratisering av elsystemet när mindre teknologier växer fram och allt fler kan delta, till exempel på landsbygden. Man kan ha åsikter och delta i debatter. Vi kan då få ett energisystem som faktiskt utvecklas enligt folkets mening, vilket inte är oväsentligt i ett polariserat politiskt landskap.

Det går såklart inte att missa att nämna fördelen med förnybara energislag. Vi tar energin från en gemensam resurs – i solceller är det solen som lyser tack vare vätereaktionerna och fusionen i solen. Det är ingen som äger solen; det gör vi tillsammans. Solens strålar kostar ingenting. Uran, diesel och biobränsle kostar pengar, men solen kostar inga pengar. Vinden kostar inte heller några pengar. Det är såklart också en stor fördel.

Vi kan också nämna det som händer när man gör så ryckiga förändringar som regeringen nu är inne på. Det kan bli konkurser i näringslivet. Man har byggt upp firmor som ska göra solcellsinstallationer men som plötsligt får en helt annan marknad, inte längre klarar av ekonomin och får färre kunder över en natt. Det är naturligtvis inte bra för vare sig företagen eller arbetsmarknaden. Också detta slår väldigt hårt på landsbygden.

Det går inte att undgå att diskutera det här med ett teknikneutralt elsystem. Jag läser direkt ur betänkandet: ”Användningen av solkraft bör i stället i större utsträckning utgå från marknadsmässiga grunder, och prissignaler från elmarknaden bör få ett större genomslag så att kraftslaget på sikt kan bidra mer till Sveriges leveranssäkerhet och försörjningstrygghet.”

Jag tycker att det låter bra. Problemet, fru talman, är att det bara låter bra om det är giltigt för alla teknologier, så att vi verkligen har teknikneutralitet.

Prova att byta ut ”solkraft” mot ”kärnkraft” och se vad som händer i era kroppar och hjärnor! Då låter det så här: Användningen av kärnkraft bör i stället i större utsträckning utgå från marknadsmässiga grunder, och prissignaler från elmarknaden bör få ett större genomslag så att kraftslaget på sikt kan bidra mer till Sveriges leveranssäkerhet och försörjningstrygghet. I Centerpartiets och min värld låter det där riktigt bra.

Fru talman! Jag yrkar bifall till vår reservation i betänkandet.